Mer om tystnad

Tystnaden från en Duktig Flicka som inte pratar för mycket på lektionerna, som räcker upp handen och inte avbryter
Tystnaden från en beundrande tjejkompis sådär i tonårs-tjugoårsåldern som skrattar på rätt ställe och ställer intresserade följdfrågor utan att någonsin ta över strålkastarljustet från Huvudpersonen
Tystnaden från den femte personen i gänget som står med i klungan och ler och tittar på den som pratar och nickar på rätt ställe men aldrig introducerar något nytt samtalsämne själv
Tystnaden som uppstår när ett barn som nyss sov öppnar ögonen
Tystnaden i en bil när det är slut på lätta saker att säga
Tystnaden i en hiss
Tystnaden när en frisör äntligen slutar prata
Till exempel.

Silence

Det jag söker angående tystnad är:
Den som använder AKK kommunicerar långsammare än andra. Några kan tala ibland eller med vissa personer eller med mycken ansträngning. Men det blir mycket tyst tid. En person som inte talar kan så klart vara delaktig i ett samtal i alla fall. Det ingår i samspelets regler att turas om - och då måste man lyssna ibland...
Så då vore det intressant att hitta något om att vara den tysta samtalspartnern, i grupp eller ett samtal med två deltagare. Särskilt bra vore det att hitta något som är tillämpbart på personer som varken talar eller är så aktiva fysiskt heller. För så klart kan man tiga tillsammans och åka skidor eller hacka lök eller what ever, men om man nästan bara kan sitta och vara nästan tyst, det vill jag ha beskrivet. Något om att vara den femte personen vid matbordet och lyssna och lysa med ögonen.
Jag ska bläddra i boken Silence och se om den har något som är i närheten av vad jag funderar över. Den verkar avhandla diverse, t ex det tysta Finland, kvinnans roll i vägbeskrivningar och performancekonstnären Laurie Anderson. Kan bli trivsam bläddring.

Language Machines

Boken är en tvärfacklig samling kapitel om olika verktyg för att skapa språk ( litteratur, film, performance, media). Någon i Stockholm har fjärrlånat den och lämnat sitt bokmärke på kapitlet om The Duplicity of the Pen.
Jag trodde att jag såg något intressant i kapitlet The Voice in the Machine men nu hittar jag det inte. Tänkte att den här boken kanske skulle beskriva på ett annat sätt skillnaden mellan att höra någon tala i ett samtal och att lyssna på något skrivet.
Mer specifikt vill jag ha en källa att hänvisa till som ur något perspektiv beskriver hur samtal med talsyntestal skiljer sig från röstsamtal i att det är
en fördröjning i att det tar längre tid att knappa ner något än att artikulera
en fördröjning i att man dessutom ska invänta talsyntesen
det är en hybrid mellan skriftspråk och samtal
det är skrift ämnat att vara prat
det är en röst utan all den mellan-raderna-information som finns i variationer i talandning, röstkvalitet, prosodi, markörer som visar avsikt och justerar yttrandets innebörd. När läsaren själv läser en text kan hen ju höra rösten inom sig så att säga, läsaren fyller i med sin fantasi och erfarenhet. Men en talsyntes om än så tydlig läser orden som om orden var det viktiga i samtalet. Som jag tänker mig krävs det en engagerad lyssnare för att lägga till den inre rösten i mottagandet av den syntetiska rösten, lyssnaren hör ju redan.

Men sånt står det inte i den här boken. Fel bok för mig.

En räd på Bibblan

Dagens skörd:
Silence - Interdisciplinary Perspectives Adam Jaworski 1997
Language Machines - technologies of literary and cultural production, Masten, Stallybrass, Vickers 1997
Baby Talk - The art of communicating with infants and toddlers, Devine (Insight Books1991)
On the pragmatics of social interaction - preliminary studies in the theory of communicative interaction, Jürgen Habermas (2001, Polity Press)Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Anne Ryen (Liber 2004)
Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Thornberg (Liber 2009)

Schlossers alternativa evidenshierarkier

Note to self: kolla upp. Schlosser har graderat vetenskapliga metoder som kan användas när man undersöker effekt av AKK-insatser. Det är ett svårt område att utvärdera inom eftersom det är näst intill omöjligt att matcha deltagare till stora jämförande studier och oetiskt att undanhålla utsatta personer från att utveckla sin kommunikation. Ett sätt är att använda personen som sin egen kontroll och göra multipla baseline-mätningar för att se om målbeteendet förändras när insatsen sätts in. Single subject design är den modell som han lyfter i sin evidenshierarki.

Kommunikationsbok till alla

I Lkpg har logopederna Maria Ulrici och Marie Karlsson bedrivit ett smart projekt sedan ht 2008 där personalen på en strokerehabavdelning försetts med individuellt utformade kommunikationsböcker för att kunna fungera som förebilder för nyinsjuknade personer med afasi. Man normaliserar kommunikationshjälpmedlet och försöker få in användandet i vardagssamtalen.
Ulrici har sammanställt vad två av de afasidrabbade patienterna som använt kommunikationsbok under inneliggandetiden på avdelningen samt deras respektive livskamrater har för erfarenheter av användandet under sjukhustiden och i vardagen efteråt. Hon planerar att fortsätta arbetet med att sammanställa resultatet för fler användare och det ska bli roligt att höra hur det går.

Kursträff i LKPG

Så där ja. Det var roligt och inspirerande att vara med på de andras seminarier och jag är full av idéer om vad man skulle kunna göra. Nu ska jag bara hitta på en egen studie, skriva min uppsats och presentera den den 29 oktober.

Funktionsinriktad musikterapi

Uppsatsen jag ska opponera på beskriver FMT och baseras bland annat på intervjuer med två musikterapeuter som arbetar med metoden. Upphovsmannen är musikpedagogen Lasse Hjelm som på 1970-talet arbetade med barn och ungdomar med CP-skador.
Metoden är mycket strukturerad och bygger på ett icke-verbalt samspel där läraren spelar en av de fastställda melodierna som används inom metoden (man går igenom dem i en viss fastställd ordning) och eleven svarar genom att spela på ett rytminstrument. Samspelet sker utan tal med återhållet kroppsspråk och utan instruktioner. De intervjuade musiklärarna använder inte ögonkontakt som redskap heller.
Här finns en entusiastisk intervju med Hjelm. Utdrag ur intervjun med Hjelm som länken går till:

"Så småningom utvecklade han en individuell behandling, där idag mer än 230 utbildade terapeuter använder sig av ett 30-tal musikaliska koder för att stimulera kroppens naturliga utveckling. På så vis förbättrar eller får de bukt med ett stort antal sjukdomsbilder; från födelseskador (ex CP) till läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och koncentrationsproblem (DAMP).

Genom mötet med eldsjälen Lasse Hjelm på Musikterapiinstitutet i Uppsala, där han sedan 1987 driver den 3-åriga högskolelinjen Funktionsinriktad Musikterapi och genom den praktiska upplevelsen av FMT-metoden, förstår vi det unika med metoden. Något som en teoretisk-intellektuell förklaring lätt "amputerar".

- Den stora och märkbara skillnaden mellan FMT-metodens arbetssätt och andra musikterapier är att FMT-terapeuten "spelar med" personen som behandlas istället för "att spela för". Ordet patient finns inte inom FMT, utan vi använder "adept" som betyder handledd lärjunge. Musiken är alltså inte målet utan medlet för att skapa minnesspår i hjärnan. Och trots att metoden är icke verbal så är det inte ovanligt att exempelvis en adepts outvecklade eller försenade tal får en väldig skjuts framåt under terapins gång."

Det är en stor bredd på målgruppen, Hjelms egen uppdelning:
1) förlossningsskador, muskelsjukdomar, olycksskador, hjärninfarkter, demenser samt viss äldrevård
2) begåvningshandikapp, beteendestörningar, autism och liknande tillstånd, viss psykiatrisk vård
3) DAMP(ADHD/ADD, dyslexi/dyskalkuli, talsvårigheter, koncentrationsproblem, Asbergers syndrom, vissa psykiatriska problem, fibromyalgi/stressyndrom
4) självvald FMT-behandling, kroppsbalansering, friskvård

Alltså en stor tänkbar kundkrets och människor med vitt skilda behov, människor vars svårigheter är svåra att hitta en quick-fix till och där det inte är lätt att veta vad man ska hitta på. Ack så viktigt då att det man gör är verksamt.

Terapeuterna utbildas på Musikterapiinstitutet i Uppsala och på Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Uppsatsförfattaren har sökt evidens och hittade inga vetenskapliga artiklar om FMT-metoden och hon beskriver att det är svårt att hitta vetenskapligt stöd för musikterapi över huvud taget. Det finns många sorters metoder och det är svårt att jämföra resultatet dem emellan. Många artiklar innehåller snarast teoretiska argument för varför musikterapi fungerar istället för att visa stöd för det i till exempel fallbeskrivningar.
Terapeuterna hon intervjuat tycker så klart att det är en bra metod och i uppsatsen beskrivs hur de arbetar mer konkret. Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan kanske få del av den via Elisabet Wiklund som har det administrativa ansvaret för kursen "Alternativ kommunikation, utredning, intervention och utvärdering, avancerad nivå, 7,5 hp" (kursen ges vt 2010 vid institutionen HU, Linköpings Universitet)

Mod, engagemang, drömmar

Janice Light (1997). "Communication as the essence of human life": Reflections on communicative competence. Augmentative and Alternative Communication, 13(2), 61-70.

Att bygga kommunikativ kompetens
kräver en vision av hur det skulle kunna vara
och modet och engagemanget att förverkliga den drömmen

Socialt Nätverk

Kartläggningsredskapet Socialt Nätverk med observationsschema och manual finns att ladda ner från SPSM.

De andras uppsatser, nu lästa

Nu har jag inte bara ögnat igenom utan även läst sex uppsatser inom vitt skilda områden:
Individuellt utformad kommunikationsbok som samtalshjälpmedel vid afasi
Kartläggning med metoden Socialt Nätverk, gällande en person med autism och hennes omgivning och deras kommunikation
En jämförelse mellan metoden Socialt Nätverk och WHO:s termer i ICF
Beskrivning av en viss typ av musikterapi riktad till personer med kommunikationssvårigheter
En litteraturgenomgång av evidensen för metoden Talking Mats
En beskrivning av hur personer med kommunikationssvårigheter (som använder AKK) har det på arbetsmarknaden, baserat på publicerad forskning.
(De har andra titlar än min beskrivning)

På måndag ska uppsatserna presenteras i Linköping och jag kommer att vara där.

Musikterapi

Jag har blivit tilldelad att opponera på en uppsats om musikterapi, vilket är väldans långt från vad jag sysslar med på jobbet. Det ska bli intressant att sätta sig in i.

De andras uppsatser

Nu har jag ögnat igenom de sex tidigast inskickade uppsatserna och jag är imponerad. Det ska bli roligt att försöka avgränsa mina idéer till en lagom stor uppsats. Om två veckor är det dags att träffas igen och någon gång under höstterminen hoppas jag ha en egen uppsats att presentera.