En bok utgiven på Liber förlag 2010, om hur man kan underlätta kommunikationen vid demens. "När orden fattas oss" av Camilla Lindholm.
http://www.liber.se/Hogskola/Medicin-vard-och-halsa/VardOmvardnad/Sprak-och-kommunikation/Nar-orden-fattas-oss/
Visar inlägg med etikett pragmatik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pragmatik. Visa alla inlägg
fredag 7 september 2012
fredag 14 oktober 2011
Nu har en blänkare kommit om Västsvenska kommunikationskarnevalen 2012, 4-5 juni 2012 i Göteborg.
Så här beskrivs huvudtalaren: "Årets huvudtalare – Carol Goossens från USA Carol är både leg.logoped, specialpedagog och dessutom forskarutbildad. Hon är känd för sin förmåga att på ett levande och engagerade sätt förmedla både teori och praktik kring AKK. Hennes specialitet är användning av AKK i klassrummet – hur vi i skolan får till bra och spontan kommunikation med stöd av både låg- och högteknologisk AKK, t ex interaktiva tavlor/smartboards. Carol har också arbetat med metoder för att göra samlingen till en bra och spännande stund för gruppkommunikation. Hon är dessutom ”mamma” till pekpratsmetoden d v s att vi använder bilder som stöd i vår kommunikation TILL personer som har kommunikationssvårigheter."
Så här beskrivs huvudtalaren: "Årets huvudtalare – Carol Goossens från USA Carol är både leg.logoped, specialpedagog och dessutom forskarutbildad. Hon är känd för sin förmåga att på ett levande och engagerade sätt förmedla både teori och praktik kring AKK. Hennes specialitet är användning av AKK i klassrummet – hur vi i skolan får till bra och spontan kommunikation med stöd av både låg- och högteknologisk AKK, t ex interaktiva tavlor/smartboards. Carol har också arbetat med metoder för att göra samlingen till en bra och spännande stund för gruppkommunikation. Hon är dessutom ”mamma” till pekpratsmetoden d v s att vi använder bilder som stöd i vår kommunikation TILL personer som har kommunikationssvårigheter."
onsdag 23 februari 2011
Vokabulär
Borde man använda generella ringa-in-ämne-begrepp oftare och passa sig för att bara bli för specifik? När man tränar in alternativa kommunikationssätt, även för personer som inte utvecklats så långt i sin uttrycksförmåga och har svårt att generalisera. Borde man träna på att säga/teckna/peka på kartan på FLICKA GULT HÅR SKOLAN istället för att ha femton foton, den söta tjejen kan ju gå i en annan klass och då kan man inte berätta om henne.
Hm, det krävs ju en hel del theory of mind för att föreställa sig vilka ledtrådar som är användbara för andra. Det är sånt jag funderar över denna vecka.
Hm, det krävs ju en hel del theory of mind för att föreställa sig vilka ledtrådar som är användbara för andra. Det är sånt jag funderar över denna vecka.
fredag 17 december 2010
MNS och Theory of Mind
Idag tog jag del av ett muntligt referat av ett muntligt referat från en stor konferens om motorneuronsjukdomar som hållits någonstans utomlands nu i december. Jag fick höra att man i tester märkt att personer med motorneuronsjukdom (eller var det bara ALS?) har svårt med det som kallas Theory of Mind, att leva sig in i hur andra tänker. Ett av exemplen av att patienten får se en bild på en person som tittar på ett av fyra objekt. Vid experimentets start håller testledaren för bilden av människan och ber patienten tala om vilket objekt patienten själv föredrar, t ex blommor. Sedan tar testledaren bort det som skymmer människan på bilden och frågar vad människan på bilden tycker bäst om. Patienterna svarade då att människan på bilden föredrar samma sak som patienten själv föredrar. När testledaren frågar vad människan på bilden tittar på svarar patienten korrekt det som människan på bilden tittar på, vilket då inte är t ex blommor.
Ungefär så.
Och det fanns visst andra exempel också på att den neurologiska skadan gör det svårt att leva sig in i andras situation och att förstå språk på ett djupare plan.
Intressant. Autismliknande nästan. Det vore intressant att läsa/höra mer och att fundera över vilka konsekvenser det leder till för de patienter och anhöriga som drabbas.
Ungefär så.
Och det fanns visst andra exempel också på att den neurologiska skadan gör det svårt att leva sig in i andras situation och att förstå språk på ett djupare plan.
Intressant. Autismliknande nästan. Det vore intressant att läsa/höra mer och att fundera över vilka konsekvenser det leder till för de patienter och anhöriga som drabbas.
måndag 18 oktober 2010
Mallar för kommunikationsböcker
Ska precis börja göra en kommunikationsbok efter förra veckans seminarium. Tänker att mallen är väldigt mycket needs/wants och inte så mycket social närhet och informationsöverföring, måste göra något smart av den tanken.
Linda Burkhart PODD
Metod för att organisera dynamiska kommunikationshjälpmedel som jag borde kolla mer på vid tillfälle. http://www.lburkhart.com/podd.htm
måndag 11 oktober 2010
Akademiska prestationer kräver snacks
eller i alla fall något som är rackarns mycket godare än de här stenhårda godisarna från Överskottsbolaget. Vilket påminner mig om att ta itu med uppsatsen och särskilt diskutera betydelsen av att ha "rackarns" med i vokabulären till sin pratapparat. Det får bli kvällens bidrag till vetenskapen.
torsdag 30 september 2010
Vokabulär i dynamiska kommunikationstavlor
Mitt nya uppsatsspår handlar om innehållet i några barn och ungdomars handdatorer, för direktkommunikation (personerna har alltså svårt att prata). Det jag just ikväll letar källor till är tankar jag fått när jag läst om autism, dynamiska kommunikatiosntavlor, vokabulär och pragmatik.
Jag undrar på hur tidig utvecklingsnivå en brukare kan vara för att dra nytta av "pragmatic starters", att klara av att visa om det är en fråga hon vill ställa, om det är något hon vill berätta som har hänt tidigare osv. Det kan vara klurigt att räkna ut vad ett ettordsyttrande som ett pekande på symbolen "bil" ska tolkas som, när man inte har prosodin som ledtråd och kanske även en brukare med begränsat kroppsspråk och där det tar lååång tid att kombinera ihop fler symboler - om ens möjligt.
Jag antar att svaret handlar om metodik, antal och abstraktionsnivå på de pragmatiska startare man väljer att lägga in i vokabulären. Jag läste ett par rader i ett referat från en konferens utomlands där det beskrevs hur en modifierad version av PECS används i dynamiska kommunikationstavlor, där brukaren efter ett tag får inlagt ett antal trevliga fraser kopplade till sina meddelanden. Måste leta vidare på det, vore intressant att veta vad de väljer för fraser att börja med och vilka de tänker kan använda sig av det och hur de tränar in för att få det att funka och vad målet får interventionen är på sikt. Helt en peer-reviewed artikel men jag är mer nyfiken än kräsen.
Jag undrar på hur tidig utvecklingsnivå en brukare kan vara för att dra nytta av "pragmatic starters", att klara av att visa om det är en fråga hon vill ställa, om det är något hon vill berätta som har hänt tidigare osv. Det kan vara klurigt att räkna ut vad ett ettordsyttrande som ett pekande på symbolen "bil" ska tolkas som, när man inte har prosodin som ledtråd och kanske även en brukare med begränsat kroppsspråk och där det tar lååång tid att kombinera ihop fler symboler - om ens möjligt.
Jag antar att svaret handlar om metodik, antal och abstraktionsnivå på de pragmatiska startare man väljer att lägga in i vokabulären. Jag läste ett par rader i ett referat från en konferens utomlands där det beskrevs hur en modifierad version av PECS används i dynamiska kommunikationstavlor, där brukaren efter ett tag får inlagt ett antal trevliga fraser kopplade till sina meddelanden. Måste leta vidare på det, vore intressant att veta vad de väljer för fraser att börja med och vilka de tänker kan använda sig av det och hur de tränar in för att få det att funka och vad målet får interventionen är på sikt. Helt en peer-reviewed artikel men jag är mer nyfiken än kräsen.
måndag 21 juni 2010
Language Machines
Boken är en tvärfacklig samling kapitel om olika verktyg för att skapa språk ( litteratur, film, performance, media). Någon i Stockholm har fjärrlånat den och lämnat sitt bokmärke på kapitlet om The Duplicity of the Pen.
Jag trodde att jag såg något intressant i kapitlet The Voice in the Machine men nu hittar jag det inte. Tänkte att den här boken kanske skulle beskriva på ett annat sätt skillnaden mellan att höra någon tala i ett samtal och att lyssna på något skrivet.
Mer specifikt vill jag ha en källa att hänvisa till som ur något perspektiv beskriver hur samtal med talsyntestal skiljer sig från röstsamtal i att det är
en fördröjning i att det tar längre tid att knappa ner något än att artikulera
en fördröjning i att man dessutom ska invänta talsyntesen
det är en hybrid mellan skriftspråk och samtal
det är skrift ämnat att vara prat
det är en röst utan all den mellan-raderna-information som finns i variationer i talandning, röstkvalitet, prosodi, markörer som visar avsikt och justerar yttrandets innebörd. När läsaren själv läser en text kan hen ju höra rösten inom sig så att säga, läsaren fyller i med sin fantasi och erfarenhet. Men en talsyntes om än så tydlig läser orden som om orden var det viktiga i samtalet. Som jag tänker mig krävs det en engagerad lyssnare för att lägga till den inre rösten i mottagandet av den syntetiska rösten, lyssnaren hör ju redan.
Men sånt står det inte i den här boken. Fel bok för mig.
Jag trodde att jag såg något intressant i kapitlet The Voice in the Machine men nu hittar jag det inte. Tänkte att den här boken kanske skulle beskriva på ett annat sätt skillnaden mellan att höra någon tala i ett samtal och att lyssna på något skrivet.
Mer specifikt vill jag ha en källa att hänvisa till som ur något perspektiv beskriver hur samtal med talsyntestal skiljer sig från röstsamtal i att det är
en fördröjning i att det tar längre tid att knappa ner något än att artikulera
en fördröjning i att man dessutom ska invänta talsyntesen
det är en hybrid mellan skriftspråk och samtal
det är skrift ämnat att vara prat
det är en röst utan all den mellan-raderna-information som finns i variationer i talandning, röstkvalitet, prosodi, markörer som visar avsikt och justerar yttrandets innebörd. När läsaren själv läser en text kan hen ju höra rösten inom sig så att säga, läsaren fyller i med sin fantasi och erfarenhet. Men en talsyntes om än så tydlig läser orden som om orden var det viktiga i samtalet. Som jag tänker mig krävs det en engagerad lyssnare för att lägga till den inre rösten i mottagandet av den syntetiska rösten, lyssnaren hör ju redan.
Men sånt står det inte i den här boken. Fel bok för mig.
torsdag 17 juni 2010
En räd på Bibblan
Dagens skörd:
Silence - Interdisciplinary Perspectives Adam Jaworski 1997
Language Machines - technologies of literary and cultural production, Masten, Stallybrass, Vickers 1997
Baby Talk - The art of communicating with infants and toddlers, Devine (Insight Books1991)
On the pragmatics of social interaction - preliminary studies in the theory of communicative interaction, Jürgen Habermas (2001, Polity Press)Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Anne Ryen (Liber 2004)
Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Thornberg (Liber 2009)
Silence - Interdisciplinary Perspectives Adam Jaworski 1997
Language Machines - technologies of literary and cultural production, Masten, Stallybrass, Vickers 1997
Baby Talk - The art of communicating with infants and toddlers, Devine (Insight Books1991)
On the pragmatics of social interaction - preliminary studies in the theory of communicative interaction, Jürgen Habermas (2001, Polity Press)Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Anne Ryen (Liber 2004)
Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Thornberg (Liber 2009)
måndag 24 maj 2010
Hönan och ägget
Länkar till ett inlägg i Talkie Walkie om språkstörning och samförekomst av andra svårigheter.
fredag 5 mars 2010
Att se känslor
"Fredag 05 mars 2010 05:50 (Karin Gyllenklev, Sveriges Radio P1)
Det har visat sig att människor med Parkinsons sjukdom inte har lika lätt för att läsa av andra personers känslor. I varje fall om man får lita på den meta-analys som publicerades i Neuropsychology i veckan. I meta-analysen som gjordes på närmare trettonhundra personer, visade det sig att människor med Parkinson har svårare för att läsa av andras känslor genom att titta på ansiktsuttryck eller lyssna på nyanser i rösten. Att inte kunna läsa av känslor lika bra, kan vara en av anledningarna till att många med sjukdomen känner sig obekväma i sociala situationer, menar forskarna. Varje år drabbas 15 000-20 000 personer i Sverige av Parkinson.
Referens:
Gray, M, H, et al. A Meta-Analysis of Performance on Emotion Recognition Tasks in Parkinson's Disease. Neuropsychology, American Psychological Association. 2010, Vol. 24, No. 2, DOI: 10.1037/a0018104
Det har visat sig att människor med Parkinsons sjukdom inte har lika lätt för att läsa av andra personers känslor. I varje fall om man får lita på den meta-analys som publicerades i Neuropsychology i veckan. I meta-analysen som gjordes på närmare trettonhundra personer, visade det sig att människor med Parkinson har svårare för att läsa av andras känslor genom att titta på ansiktsuttryck eller lyssna på nyanser i rösten. Att inte kunna läsa av känslor lika bra, kan vara en av anledningarna till att många med sjukdomen känner sig obekväma i sociala situationer, menar forskarna. Varje år drabbas 15 000-20 000 personer i Sverige av Parkinson.
Referens:
Gray, M, H, et al. A Meta-Analysis of Performance on Emotion Recognition Tasks in Parkinson's Disease. Neuropsychology, American Psychological Association. 2010, Vol. 24, No. 2, DOI: 10.1037/a0018104
torsdag 25 februari 2010
Pragmatik vs språkförståelse
Och nu en bok om pragmatiska svårigheter riktad till icke-kliniska lingvister, för att de genom att lära sig om avvikande pragmatik ska förstå "normal" pragmatik bättre. Det som stör mig hittills är att jag tycker en del av exemplen belyser bristande språkförståelse snarare än bristande pragmatik, det är inte lätt att svara rätt om man inte förstår frågan. Eller så menar det att sådant också är pragmatik. Pragmatic Impairment, Michael Perkins, Cambridge 2007.
onsdag 24 februari 2010
Demens och språk
Läser en perfekt finsk artikel om samtalsanalys. Situationen som analyseras är samtal mellan dementa och personal när de spelar Bingospel och när de spelar ett ordspråksspel. Camilla Lindholm heter författarinnan, publicerad i Språk och interaktion 1 2008. Användbar inledningsdel om Schegloff och Goodwin och andra kändisar inom området. En bra förklaring till varför samtalsanalys är ett bra sätt att studera avvikande kommunikation, vilka avsteg från reglerna för CA hon tycker man behöver göra, klokt om demens och språk, och en liten referensöversikt över CA-studier på afasi och på demens. Ska kopiera delar av den och leta efter hennes större rapport. Boken avslutas med en bra transkriptionsnyckel som kanske kan vara användbar om man vill göra samtalsanalys.
tisdag 23 februari 2010
Pragmatik
Jag har varit på universitetsbiblioteket idag, skaffat lånekort och plockat med mig åtta slumpvalda lingvistikböcker ur deras godisförråd av kunskapslitteratur. Kanske kan pragmatikens regler vara en förklaring till att det är så svårt att använda GAKK?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
