fredag 8 maj 2026

Information till forskningspersoner


Vi vill fråga dig om du vill delta i ett forskningsprojekt. I det här dokumentet får du information om projektet och om vad det innebär att delta.

Vad är det för ett projekt och varför vill vi att du ska delta?

Vi vill veta hur kommunikation går till i familjer med barn som har lite eller inget talat språk. Vi tror att familjernas erfarenheter kan ge olika yrkesgrupper en djupare förståelse och bidra till mer användbara insatser och råd. Vi tror även att kunskap från de familjer vi intervjuar kan ge inspiration till andra familjer i liknande situation.  

  • Bor du i Sverige och är vårdnadshavare till ett barn i åldern 3-17 år som inte talar, eller som använder färre än 50 talade ord?

  • Vill du delta i en intervju via videolänk eller telefon och berätta hur du och ditt barn kommunicerar i olika vardagsaktiviteter hemma?

Vad menar vi med kommunikation i den här studien?

Det går att kommunicera på andra sätt än att bara tala. Du och ditt barn kanske visar med kroppen, pekar, hämtar föremål, ritar eller använder bilder och tecken som stöd. En del familjer använder även särskilda hjälpmedel för att kommunicera.

Vem gör den här studien?

Forskningshuvudman för projektet är Uppsala universitet. Med forskningshuvudman menas den organisation som är ansvarig för projektet. Intervjun kommer vara en del av en master-uppsats vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Forskningen är godkänd av Etikprövningsmyndigheten, diarienummer för prövningen hos Etikprövningsmyndigheten är 2026-00668-01.

Hur går projektet till?

Du blir intervjuad i ett videomöte eller telefonsamtal som tar 45-60 minuter. Forskaren som samtalar med dig är en erfaren logoped som arbetat i mer ån 20 år med stöd till personer med stora kommunikationssvårigheter. Intervjuerna kommer handla om de metoder och hjälpmedel du och ditt barn använder när ni kommunicerar i olika vardagsaktiviteter. Intervjun kommer att spelas in, skrivas ner och sammanfattas. Forskaren kommer samla information från flera intervjupersoner och sammanställa till en artikel.

Möjliga följder och risker med att delta i projektet

Deltagandet i studien innebär inga fysiska risker för dig och din familj. Intervjun med dig görs på videolänk eller telefon. Ditt barn kommer inte att vara i kontakt med forskaren.

Deltagandet i studien innebär enbart att forskaren ställer frågor för att kunna beskriva olika vårdnadshavares erfarenheter. Det är inte en behandlande eller rådgivande insats och det du berättar kommer inte föras in i någon journal eller rapporteras till någon verksamhet som ni har kontakt med.

Att beskriva för en utomstående person kan vara ett sätt att samla dina tankar. Kanske kommer du på saker som du vill arbeta vidare med i de kontakter ni har på hemorten.

Du väljer själv vilka frågor du vill besvara.

Vad händer med dina uppgifter?

Intervjun kommer spelas in och forskaren kommer rita skisser och skriva ned det du visar och beskriver. Innan uppgifterna bearbetas och sammanställs kommer ditt namn ersättas av en kod så att du som enskild individ inte kan urskiljas. Inga namn på personer, platser eller liknande direkt spårbar information kommer finnas med i den färdiga artikeln/uppsatsen. Det betyder att de som läser artikeln/uppsatsen inte kan veta vilka som har intervjuats. Inspelningen av din intervju, koden och dina kontaktuppgifter kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem.  Ansvarig för dina personuppgifter är Uppsala universitet med adress Box 256, 751 05  Uppsala. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta den intervjuande forskaren Signe Rejdvik signe.rejdvik.0665@student.uu.se 

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Rätten till radering och till begränsning av behandling av personuppgifter gäller dock inte när uppgifterna är nödvändiga för den aktuella forskningen. Dataskyddsombud nås via dataskyddsombud@uu.se

Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, som är tillsynsmyndighet.

Hur får du information om resultatet av projektet?

Intervjuerna i projektet ska sammanställas till en masteruppsats vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet 2027 och kommer vara sökbar via DiVa. Forskaren kan även använda inhämtad kunskap i framtida publikationer och presentationer.

Försäkring och ersättning

Huvudman är Uppsala universitet. Då huvudmannen är en statlig myndighet hanteras ev. anspråk på ersättning för personskada av Kammarkollegiet (enligt förordning 1995:1301). 
Intervjupersonerna kommer inte få någon betalning för att delta i studien.

Deltagandet är frivilligt

Ditt deltagande är frivilligt. Du kan avbryta intervjun när som helst utan att ange orsak. Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta den ansvariga för projektet (se nedan).

Kontakta Signe Rejdvik om du vill bli intervjuad, epost signe.rejdvik.0665@student.uu.se 

Ansvariga för projektet

Ansvarig för projektet är Signe Rejdvik, masterstudent i logopedi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet 

E-post signe.rejdvik.0665@student.uu.se telefon 090/785 42 71

Handledare är Janna Aanstoot, PhD i handikappvetenskap och adjunkt vid Linköpings universitet janna.aanstoot@liu.se 

Kursansvarig vid Uppsala Universitet är Camilla Olsson, universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap camilla.olsson@uu.se telefon 018-471 76 97 

fredag 13 februari 2026

Jag kommer söka intervjupersoner till en artikel om minimalt talande barns kommunikation

Efter 20+ år i branschen håller jag på med en master-uppsats som ska leda till en formell specialist-titel. Min projektansökan är godkänd av Uppsala Universitet och jag väntar just nu på godkännande från Etikprövningsmyndigheten. 

När etik-ansökan är godkänd kommer jag börja rekrytera vårdnadshavare att intervjua: som lever med barn i åldern 3-17 år som är icke-talande eller minimalt talande (som just nu använder färre än 50 talade ord).

Det ska bli så intressant!  

torsdag 24 oktober 2024

fredag 14 juni 2024

Istället för att lova att inget farligt händer

Jag råkade snubbla
över ett kanadensiskt länktips
om vad man kan göra
istället för att gå med i ett barns oro
istället för att lova
att inget farligt kommer hända
Nej nej du kommer inte bli stucken av en geting
Nej ingen kommer skratta för att du pratar konstigt
Nä mamma och pappa kommer inte dö
Vad kan vi göra istället
som är rimligt
som hjälper
på sikt
istället för att snurra in sig själv
och barnet
i ett värre och värre trassel
av oroliga nervtåtar

https://www.anxietycanada.com/articles/addressing-excessive-reassurance-seeking/

Med vänliga hälsningar
/S

tisdag 9 april 2024

Jobba frisk NPF

… och här är själva länken.
https://www.jobbafrisknpf.se/npf-studier/inledning-npf-studier/

Arbetsliv med neuropsykiatriska diagnoser

I en generell information om att det är dags att göra gymnasieval dök det upp länk till en webbplats med råd och länkar om studie- och yrkesvägledning kopplat till fysisk och psykisk hälsa - vad forskning säger om vilka förutsättningar som behövs för att det ska bli bra.
Framtiden bär med sig enorma utmaningar för mänskligheten (och resten av planeten för den delen…) och vi kommer behöva allas outside of the box tankar för att hitta nån början på en ny riktning

onsdag 6 mars 2024

Webbföreläsning om skolfrånvaro

Idag fick jag tips om en föreläsning av 

som både belyser utredning och forskningsläget runt barn som av olika skäl inte  går i skola.


tisdag 6 februari 2024

Förälder med ADHD

Det fladdrade förbi något fint i mina flöden: en webbplats för föräldrar med egen diagnos, med tips på hur man kan få orken och ordningen att räcka till för både sig och de sina.
https://www.adhdivardagen.se/leva-med-adhd/att-vara-foralder-med-adhd


Med vänliga hälsningar
/Signe

fredag 2 februari 2024

torsdag 1 februari 2024

Att lära sig PECS

Här är en sammanfattning från Autismforum om vad som är viktigast när man övar att rikta sin kommunikation, genom att utbyta bilder mot det man vill ha/se/göra
http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Stöd%20och%20insatser/Pecs%20Dag%20Strömberg%202016.pdf

måndag 29 januari 2024

Nordisk kunskapsöversikt om funktionsnedsättningar i Sapmi

Jag snubblade över en kunskapsöversikt. Den som läser den behöver veta vad som i det här fallet menas kunskapsöversikt: det är en översikt över vad forskare redan tittat på och kan ge idéer till vad man kan forska vidare på.
Jag tycker att det är intressant med språkstörning och tvåspråkighet (oavsett om det handlar om våra nationella minoritetsspråk eller nyare språk i regionen). Kunskapsöversikten handlar alltså om samer med olika sorters funktionsnedsättningar.
"Den mest relevanta av dessa texter är Høiers doktorsavhandling i pedagogik (Høier 2007) med fokus på läsfärdigheter hos samiska barn. Bakgrunden för Høiers studier är samiska elevers situation i grundskolan. Høier tar utgångspunkt i att en del tvåspråkiga elever utvecklar en mycket hög kompetens i båda sina språk, medan andra tvåspråkiga elever inte gör det. I sin avhandling fokuserar Høier på att förstå sammanhangen i de samiska elevernas språkmiljö, deras språkkompetens och deras läskompetensutveckling i grundskolan (årskurs 3 och 5 är de mätår som används). Studien uppmärksammar olika inlärningsmodeller, samarbetet mellan hem och skola och den vikt som lärarutbildningen lägger vid utbildningen att rusta lärarstudenterna i arbetet med tvåspråkiga elever.
Mirjan Harkestad Olsen har i ett examensarbete i pedagogik studerat hur processerna bakom de språkval som tvåspråkiga samisk-norska familjer gör när deras barn har talsvårigheter (Olsen 2004). Hon har valt att studera gruppen barn med särskilda språksvårigheter. Hon beskriver att det är ett område som det råder stor osäkerhet kring eftersom man av erfarenhet vet att barnet kommer att ha svårt att lära sig språk. Ska då föräldern välja ett eller två språk? Och i sådana fall, vilket språk ska man välja? Norska eller samiska? Hon frågar sig också i uppsatsen om föräldrar med barn med talsvårigheter i tvåspråkliga miljöer överhuvudtaget måste göra ett språkval och hon problematiserar det (ibid.). En annan problemställning lyder: Varför gör vissa föräldrar val och andra inte? Ifall man inte gör ett aktivt val, kan det ändå betraktas som ett val?"
https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2017/10/Personer20med20funktionsnedsc3a4ttning20och20samisk20bakgrund.pdf

fredag 19 januari 2024

Artikel om att ge upp alternativa kommunikationssätt

Den här artikeln tänker jag på lite nu och då, det är intervjuer med mammor som försökt använda bilder eller tecken som stöd med sina barn men som av olika skäl lagt ner det projektet.
I artikeln får de chans att beskriva vad de upplever blev för svårt och vilket stöd de tror att de hade behövt för att få det att funka i vardagen. Om länken slutar vara aktiv så heter forskarna A Moorcroft, N Scarinci och C Meyer och den vetenskapliga tidskriften heter Disability and Rehabilitation: Assistive Technology 2019

https://www.akktiv.se/wordpress/wp-content/uploads/2021/02/Moorcroft-Scarinci-Meyer-2019.pdf

Nu pluggar jag forskningsmetodik

Idag är jag hemma för inläsning och förbereder artikelseminarier, just nu granskas en kvalitativ studie om livsstilsförändring.
Artikeln återger självanalys från en grupp norska deltagare i en beteendemedicinsk behandling, de intervjuas om sin egen uppfattning om vad som gör att de - trots att de vet hur man borde leva för att må bra och trots att det gjorts lite olika insatser för att stötta - har så svårt att motionera, äta bra, sluta röka, sluta supa eller annat självdestruktivt som ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och annat livsstilsrelaterat elände.
Artikeln innehåller begreppen "previous experiences" och "emotional baggage" så jag kan föreställa mig ungefär vad artikeln kommer fram till.

Med vänliga hälsningar
/Signe

fredag 5 januari 2024

finska egenvårdsprogram för barn vid talängslan och ätsvårigheter och mer

En kollega tipsade om denna länk, jag kommer aldrig hitta den igen om jag inte lägger ut den här.

Flerspråkighet och uttal

När man ska bedöma någons svenska behöver man veta litegrann om deras andra språk. Här är en pyttekort tipslista från Specialpedagogiska skolmyndigheten om vanliga spår. Ungefär, tänker jag, som att det inte är ett tecken på något neurolingvistiskt fel, fonologisk språkstörning, att äldre svenskar som pratar engelska har svårt med de tonande och tonlösa th- ljuden (this, that).

tisdag 2 januari 2024

Echolali

Är eko-tal hos barn med autism meningsfull kommunikation eller ett beteende som bör tränas bort? Jag gjorde en snabb sökning och hittade en färsk översikt i International Journal of Language and Communication disorders Artikelns författare sökte systematiskt i litteraturen för att försöka ta reda på vilka typer av interventioner som syftar till att minska eller eliminera echolali (ett sätt att beskriva echolali är som en form av återanvändning av andra personers ord och fraser som är vanligt bland annat hos personer med autism). I de femton studerade artiklarna varierade definitionen av echolali och vilka typer av insatser som gavs. Ingen av dessa forskningsrapporter erkände echolali som funktionellt eller meningsfullt, men kvaliteten på forskningen beskrivs i översiktsartikeln som mycket låg. Artikelns författargrupp skriver därför att kliniker, familjer och forskare bör tänka noga och kritiskt innan de föreslår program eller stöd som syftar till att minska echolali eftersom inga rekommendationer kan dras från den forskning de studerat. Deras egen slutsats är att echolali bör betraktas som funktionellt och att man bör anstränga sig för att förstå innebörden och syftet med denna typ av talbeteende.
I mitt Instagramflöde har jag kommit i kontakt med ett bejakande sätt att se på delayed echolalia, där det lyfts fram att gestalt speech inte ska ses som ett felaktigt sätt att lära sig språk, snarare ett annat sätt att lära sig. Jag tycker att det är ett intressant perspektiv. Läs mer hos meaningful speech

söndag 19 februari 2023

Syjunta 2.0

Jag kommer hålla en kreativ workshop i juli, inspirerad av begreppen symöte, frid och syster.
I min research hittade jag en nyskriven uppsats på avancerad nivå i arkitektur från 2022, här är saxade utsnitt ur den:
"  The syjunta (sewing circle) as a means for making a public domestic space of appearance, gathering and giving agency to the individual within the collective.
Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

Needlework has been practiced throughout history, across the nation of Sweden and the world, primarily by women within the home. In recent years a revival of the craft has been seen worldwide, the covid lockdown and an aging population being two factors contributing to this. Historically there's been a duality to the practice of needlework. On one hand, it's been a means of oppression, and on the other hand, it's been a weapon of resistance and a source of joy, creativity, and collectivity. It has, throughout history, proven to be a political, social and creative tool and, as argued in this thesis, a spatial tool. The practice of needlework allows for the artisan to travel between different spheres. This thesis sets out to explore the potential of moving between private and public, performing a public domesticity through, for example, knitting. 

Needlework is, in its nature, slow. This slowness, the repetitive movements of the hands and the touching of tactile materials emphasizes the process of making and prompts reflections and emotions. This thesis argues that methods of needlework as, for example, layering, mending, joining, ripping, and patching, clearly connect to the architectural design process. These methods emphasize notions of care and maintenance.(...) Creating a public syrum (sewing room)  where the practice of needlework and its practitioners can appear, connected to ideas of feminist architectural practice to make the everyday visible (...) needlework (...) as a collective act of taking and making space. 

Hitta uppsatsen:
URN: urn:nbn:se:umu:diva-196671OAI: oai:DiVA.org:umu-196671DiVA, id: diva2:1670823

Min workshop kommer handla om symöten för en ny tid, det goda arvet från förmödrarnas symöten och så kommer jag involvera deltagarna i samtal om erfarenheter av vad som behöver lämnas och nya riktningar att öppna upp för
Eller så kan en komma och vara i gemenskap och göra händernas arbete utan så mycket snack. Det är en del av styrkan i symöten, det gemensamma görandet.
Med vänliga hälsningar 
/Signe

söndag 4 september 2022

Sámi Málengovat! Verb-bilder från Norrland

I Västerbotten finns en samisk biblioteksbuss som kör omkring i kommunerna och ordnar aktiviteter både för barn och på t ex äldreboenden, om samisk kultur.
De här färgläggningsbilderna kan man beställa som PDF från https://www.kahurri.com/product-page/sámi-málengovat och se så fint att hitta identifikation och prata om sånt som händer här på riktigt. Något som också är spännande med bilderna är att de inte är könade.