Idag fick jag tips om en föreläsning av
onsdag 6 mars 2024
tisdag 6 februari 2024
Förälder med ADHD
Det fladdrade förbi något fint i mina flöden: en webbplats för föräldrar med egen diagnos, med tips på hur man kan få orken och ordningen att räcka till för både sig och de sina.
https://www.adhdivardagen.se/leva-med-adhd/att-vara-foralder-med-adhd
Med vänliga hälsningar
/Signe
https://www.adhdivardagen.se/leva-med-adhd/att-vara-foralder-med-adhd
Med vänliga hälsningar
/Signe
fredag 2 februari 2024
Music for one apartment and six drummers
Det här är television at its best. Kulturarvet, akustisk noise.
https://www.svtplay.se/video/KZm736W/music-for-one-apartment-and-six-drummers
Med vänliga hälsningar
/Signe Rejdvik
https://www.svtplay.se/video/KZm736W/music-for-one-apartment-and-six-drummers
Med vänliga hälsningar
/Signe Rejdvik
torsdag 1 februari 2024
Att lära sig PECS
Här är en sammanfattning från Autismforum om vad som är viktigast när man övar att rikta sin kommunikation, genom att utbyta bilder mot det man vill ha/se/göra
http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Stöd%20och%20insatser/Pecs%20Dag%20Strömberg%202016.pdf
http://dok.slso.sll.se/Autismforum/Stöd%20och%20insatser/Pecs%20Dag%20Strömberg%202016.pdf
onsdag 31 januari 2024
Barnböcker om integritet och övergrepp på nätet
Caroline Engvall skriver böcker för barn i olika åldrar, om integritet, nätet, övergrepp, barn.
https://www.minabibliotek.se/work/junior-vill-inte?id=54663356-3662-d095-3145-72b67d83df89&queryId=c0846c28-3427-4939-a208-9738b7f281d0&resultIndex=6
https://www.minabibliotek.se/work/junior-vill-inte?id=54663356-3662-d095-3145-72b67d83df89&queryId=c0846c28-3427-4939-a208-9738b7f281d0&resultIndex=6
Med vänliga hälsningar
/Signe
måndag 29 januari 2024
Nordisk kunskapsöversikt om funktionsnedsättningar i Sapmi
Jag snubblade över en kunskapsöversikt. Den som läser den behöver veta vad som i det här fallet menas kunskapsöversikt: det är en översikt över vad forskare redan tittat på och kan ge idéer till vad man kan forska vidare på.
Jag tycker att det är intressant med språkstörning och tvåspråkighet (oavsett om det handlar om våra nationella minoritetsspråk eller nyare språk i regionen). Kunskapsöversikten handlar alltså om samer med olika sorters funktionsnedsättningar.
"Den mest relevanta av dessa texter är Høiers doktorsavhandling i pedagogik (Høier 2007) med fokus på läsfärdigheter hos samiska barn. Bakgrunden för Høiers studier är samiska elevers situation i grundskolan. Høier tar utgångspunkt i att en del tvåspråkiga elever utvecklar en mycket hög kompetens i båda sina språk, medan andra tvåspråkiga elever inte gör det. I sin avhandling fokuserar Høier på att förstå sammanhangen i de samiska elevernas språkmiljö, deras språkkompetens och deras läskompetensutveckling i grundskolan (årskurs 3 och 5 är de mätår som används). Studien uppmärksammar olika inlärningsmodeller, samarbetet mellan hem och skola och den vikt som lärarutbildningen lägger vid utbildningen att rusta lärarstudenterna i arbetet med tvåspråkiga elever.
Mirjan Harkestad Olsen har i ett examensarbete i pedagogik studerat hur processerna bakom de språkval som tvåspråkiga samisk-norska familjer gör när deras barn har talsvårigheter (Olsen 2004). Hon har valt att studera gruppen barn med särskilda språksvårigheter. Hon beskriver att det är ett område som det råder stor osäkerhet kring eftersom man av erfarenhet vet att barnet kommer att ha svårt att lära sig språk. Ska då föräldern välja ett eller två språk? Och i sådana fall, vilket språk ska man välja? Norska eller samiska? Hon frågar sig också i uppsatsen om föräldrar med barn med talsvårigheter i tvåspråkliga miljöer överhuvudtaget måste göra ett språkval och hon problematiserar det (ibid.). En annan problemställning lyder: Varför gör vissa föräldrar val och andra inte? Ifall man inte gör ett aktivt val, kan det ändå betraktas som ett val?"
https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2017/10/Personer20med20funktionsnedsc3a4ttning20och20samisk20bakgrund.pdf
Jag tycker att det är intressant med språkstörning och tvåspråkighet (oavsett om det handlar om våra nationella minoritetsspråk eller nyare språk i regionen). Kunskapsöversikten handlar alltså om samer med olika sorters funktionsnedsättningar.
"Den mest relevanta av dessa texter är Høiers doktorsavhandling i pedagogik (Høier 2007) med fokus på läsfärdigheter hos samiska barn. Bakgrunden för Høiers studier är samiska elevers situation i grundskolan. Høier tar utgångspunkt i att en del tvåspråkiga elever utvecklar en mycket hög kompetens i båda sina språk, medan andra tvåspråkiga elever inte gör det. I sin avhandling fokuserar Høier på att förstå sammanhangen i de samiska elevernas språkmiljö, deras språkkompetens och deras läskompetensutveckling i grundskolan (årskurs 3 och 5 är de mätår som används). Studien uppmärksammar olika inlärningsmodeller, samarbetet mellan hem och skola och den vikt som lärarutbildningen lägger vid utbildningen att rusta lärarstudenterna i arbetet med tvåspråkiga elever.
Mirjan Harkestad Olsen har i ett examensarbete i pedagogik studerat hur processerna bakom de språkval som tvåspråkiga samisk-norska familjer gör när deras barn har talsvårigheter (Olsen 2004). Hon har valt att studera gruppen barn med särskilda språksvårigheter. Hon beskriver att det är ett område som det råder stor osäkerhet kring eftersom man av erfarenhet vet att barnet kommer att ha svårt att lära sig språk. Ska då föräldern välja ett eller två språk? Och i sådana fall, vilket språk ska man välja? Norska eller samiska? Hon frågar sig också i uppsatsen om föräldrar med barn med talsvårigheter i tvåspråkliga miljöer överhuvudtaget måste göra ett språkval och hon problematiserar det (ibid.). En annan problemställning lyder: Varför gör vissa föräldrar val och andra inte? Ifall man inte gör ett aktivt val, kan det ändå betraktas som ett val?"
https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2017/10/Personer20med20funktionsnedsc3a4ttning20och20samisk20bakgrund.pdf
fredag 19 januari 2024
Artikel om att ge upp alternativa kommunikationssätt
Den här artikeln tänker jag på lite nu och då, det är intervjuer med mammor som försökt använda bilder eller tecken som stöd med sina barn men som av olika skäl lagt ner det projektet.
I artikeln får de chans att beskriva vad de upplever blev för svårt och vilket stöd de tror att de hade behövt för att få det att funka i vardagen. Om länken slutar vara aktiv så heter forskarna A Moorcroft, N Scarinci och C Meyer och den vetenskapliga tidskriften heter Disability and Rehabilitation: Assistive Technology 2019
https://www.akktiv.se/wordpress/wp-content/uploads/2021/02/Moorcroft-Scarinci-Meyer-2019.pdf
I artikeln får de chans att beskriva vad de upplever blev för svårt och vilket stöd de tror att de hade behövt för att få det att funka i vardagen. Om länken slutar vara aktiv så heter forskarna A Moorcroft, N Scarinci och C Meyer och den vetenskapliga tidskriften heter Disability and Rehabilitation: Assistive Technology 2019
https://www.akktiv.se/wordpress/wp-content/uploads/2021/02/Moorcroft-Scarinci-Meyer-2019.pdf
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)