Länk till filmen Nya sätt att ringa

Denna film visar hur man kan ringa, sms:a eller e-posta trots funktionsnedsättningar.

http://hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Projekt/Alternativ-telefoni/Nya-satt-att-ringa/

Abstract på engelska för pojekt Alternativ telefoni med ny teknik

“Alternative telephony using new technology” is a project looking for ways of improving distance communication for people with severe speech- or hearing disabilities. Technicians and consultants from the Assistive Technology department at the County Council of Västerbotten have explored how consumer products can be used and adapted, mainly free video call programs such as Skype, Tango Video Calls, Jitsi and Windows Live Messenger.

The project was funded by the Swedish Institute of Assistive Technology.

Professionals working in the fields of speech, hearing and vision were linked to the project.

Nine subjects with various disabilities and twelve relatives have tried video calls in different hardware: smart phones, tablet, laptop or desktop computer. All families owned some kind of hardware which could be used for video calls. Four of the subjects were provided with tablets to give the project more experience with new technology.

Video calling is a direct way of interacting using objects, signs, symbols, facial expressions and natural signals. Most subjects enjoyed video calling, but some preferred voice phone, SMS or email. Video calling was used to a lesser degree than expected, at most once a week. One main problem was slow Internet connection.

Methodology and interfaces need to be developed to facilitate the use of AAC in distance communication and to enable partner provided support, inspired by methods such as Written Choice Strategy, Supported Conversation for Adults or Aided Language Stimulation.

Video calling with consumer programs is not yet equivalent to telephony, it is not used by public community, it only works between people using the same program and demands a better connection than voice calling.

The programs which were tested neither give access to SOS Alarm nor interpretation services (from text to speech, from sign language to speech or “Teletal” for unclear speech).

 However, video calling with consumer products is a cheap and simple way to socialize and information and adaptations should be offered to people with speech- or hearing disabilities.

A hindering factor is that adults in Västerbotten with speech- and language difficulties only have access to speech therapists in hospitals, not in home settings.

When text telephone and telefax were the main tools for “alternative telephony”, only a narrow (writing) group of users were addressed. Now there are technical solutions for people with more complex needs, which increases the demand for prescribers and therefore the need for methods and technology support from consultants and technicians of assistive technology.

Samtalsråd vid demens

En bok utgiven på Liber förlag 2010, om hur man kan underlätta kommunikationen vid demens. "När orden fattas oss" av Camilla Lindholm.
http://www.liber.se/Hogskola/Medicin-vard-och-halsa/VardOmvardnad/Sprak-och-kommunikation/Nar-orden-fattas-oss/

En rolig fotokalender

Den här kalendern visar de foton du tagit med Iphone på det datum de togs. En helt automatisk fotodagbok, alla bilder man tar hamnar där sorterade på datum. Awsome calendar. Man kan spela in kommentarer/ljud till bilderna och lägga till text.
Jag tänker att appen Awsome calendar kan vara ett fint komplement till den vanliga original-appen Bilder, där alla bilder man tar med telefonens kamera eller överför till telefonen från en dator eller via iTunes samlas (Bilder har en ikon som ser ut som en solros).
I vanliga Bilder kan man enkelt skapa mappar tematiskt och även leta efter sina bilder på en karta, om man vet vill berätta om något man vet var det hände ( t ex en person med förvärvad hjärnskada, som försämrats i sitt tal eller språk men fortfarande kan tolka en karta).
Kombinerar man med Awsome Calender går det att leta en bild för att berätta något även ur ett tidsperspektiv. Eller småprata tillsammans om vad som hänt.
Om man jämför appen Photo 365 med Awsome Calender då?
Photo 365: här hamnar bara de bilder man väljer att lägga hit. Man kan även lägga in bilder i förväg för att illustrera att något ska hända senare.
Awsome Calender: här hamnar allt, man slipper petat dit det själv. Men bara det som hänt hamnar här, inget framåt. Man måste dock synka aktivt för att bilder ska läggas in, då läggs det till och dras ifrån utifrån hur det just nu ser ut i Bilder (solrosen).
Båda har gränssnittet på engelska.
Bilder som stöd för att berätta.

Bok: Att tolka barns signaler

Jane Brod in
A l l TOI.KA BARNS SIGNALER
Gravt utveckllngistdrda flerhandikappade barns lek
och kommunikation
.0
*1 J**
*m£25£!£ INSTITUTIONEN
? HOLMS UNIVHRSITET

An image has been shared with you via ImageToText mobile app.

Please note that this app uses an automatic character recognition engine and its accuracy may vary widely based on the quality of the image, the font type, and other factors. For best results, please make sure that lighting is sufficient, there are no shadows, and that the image is well focused.

En liten hyllning till herr och fru Tranströmer

Enhänt samspel
bottnad klang:
du pulsar
aldrig ensam.

Nobelpriset i litteratur går idag till Tomas Tranströmer, poet, pianist och make som lever med afasi sedan 14 mars 2004. Idag tänker jag särskilt på alla anhöriga till personer till med afasi. En liten dikt från mig, inspirerad av Herr och Fru.

Tema kommunikation på 1177

En lång lättillgänglig artikel om kommunikation, samspel och självförtroende. På landstingets egen sjukvårdsupplysning, 1177 (som både är ett telefonnummer och en webbsida, artikeln finns på 1177.se

Tango går att ringa med från Windows-telefoner

Innebär det att våra Micro Rolltalk användare som har HTC-mobiler skulle kunna använda gratis videosamtal? Detta måste undersökas.
Se Tango-bloggen.

Att tatuera AFASI och STROKE på armarna

Artikel om en kvinna i Dalarna som berättar om hur det är att ha afasi. Hennes okonventionella tatueringar är ju en väldigt radikal lösning. Läs här.
(Tack för tipset logopedkollegan Heléne W!)
"

Det värsta var att jag miste tilliten till mig själv, säger Margareta.
Hon pekar på huvudet och säger att där pågår vägarbete hela tiden. Hon måste fokusera på att hitta orden.
– Jag kände min rotlös. Jag förstod inte och min familj förstod inte mig. Man blir ömhudad och rädd. Jag kan börja gråta utan att någonting ha hänt.
– Jag kände mig utanför, utan tillhörighet och sammanhang.
Förstod till sist
Efter fyra månader fick hon veta att stroken utlösts av oregelbundet hjärtflimmer. Efter sex månader förstod Margareta att hon hade afasi och efter sju månader förtod hon att hon hade en hjärnskada, att det fanns områden i hjärnan som var skadade för gott."

Nu har en blänkare kommit om Västsvenska kommunikationskarnevalen 2012, 4-5 juni 2012 i Göteborg.
Så här beskrivs huvudtalaren: "Årets huvudtalare – Carol Goossens från USA Carol är både leg.logoped, specialpedagog och dessutom forskarutbildad. Hon är känd för sin förmåga att på ett levande och engagerade sätt förmedla både teori och praktik kring AKK. Hennes specialitet är användning av AKK i klassrummet – hur vi i skolan får till bra och spontan kommunikation med stöd av både låg- och högteknologisk AKK, t ex interaktiva tavlor/smartboards. Carol har också arbetat med metoder för att göra samlingen till en bra och spännande stund för gruppkommunikation. Hon är dessutom ”mamma” till pekpratsmetoden d v s att vi använder bilder som stöd i vår kommunikation TILL personer som har kommunikationssvårigheter."

Matlådornas och nackarnas stillsamma dialog

Hej.
Min matlåda säger: Hej, jag har haft semester med barnen, jättelänge. Jag har fryst in pasta i en portionslåda, färdigkokta vita, röda och gröna racerbilar i durumvete. Blixten McQueen-pasta är det. Min matlåda berättar att: Hej, vi ska flytta om en vecka. Det är dags att tömma köket.
Min solbränna kommer att berätta om sommaren, en särskild sorts knallbrun rygg och nacke som man får av att vecka efter vecka sitta och stå och gå medan man tittar till sina barn, utan att behöva kisa in i solen. Utan det slappa solstolsliggandets valkiga randighet på magen.
Snart kommer jag till jobbet igen och möter andra matlådor och nackar.

Klädkod - Kunskapskanalen

I kväll har jag sett ett program om mode och kläder i Iran, Klädkod - Kunskapskanalen | svt.se Det är en hel serie om hur människor nu för tiden är klädda i olika länder ( Benin, Bolivia, Iran, Texas, Panama, Sydkorea, Egypten, Kina, Israel, Malaysia, Mexiko, Afghanistan, Moçambique, Kongo och Libanon). Serien är fransk från 2009 och de deltagande personerna skildras med respekt, det är inte etnologiskt freakshow.
"Allt från enklaste plagg till mer extravaganta utstyrslar får sin förklaring i Klädkod." Som hur man gör för att komma undan sedlighetspolisen, hur stiliga de vackraste herrkläderna är, klädstilen "fashion", varför grönt är en laddad färg och varför en man kan få stryk om han har örhängen.
Ett program om "snyggt" och "ickeverbal kommunikation"...

Lovisienstadt: I furutrappan

Livsviktig information till samtliga: vi människor behöver varandra. Inte bara dem vi känner. Hej du viktiga främling. Lovisienstadt säger det bättre, läs hela hennes inlägg. Lovisienstadt: I furutrappan

Nåt bra ska man ju ha människan till!
Typ till att plöja och harva, och till att bryta sten i åkern, och till
att ge andra sina axlar och handleder och sin tystnad.

Kommunikation som daglig verksamhet, Växjö

Jag har redan varit på ett annat seminarium i ämnet men det är oerhört intressant óch jag rekommenderar alla som har intresse av hur man kan förbättra livet för personer med stora kommunikativa och kognitiva svårigheter att ta reda på mer om dagcentret i Växjö som istället för att i huvudsak ägna sig åt aktiviteter ägnar sig åt att bygga verkliga vänskapsband mellan brukarna, att steg för steg utöka deras uttrycksförmågor och hitta på besvärliga och omständiga saker att göra tillsammans för att få något att prata om.
Kommunikationskarnevalen 2011 i Göteborg. Det vore väl roligt och intressant?

Redah-dagarna 2011

Här är en version av vad som presenterades på Redah-mötet på Wiks slott utanför Uppsala. Mina egna anteckningar är drygt 11 tätskrivna A4 och det var två heldagar så referatet här är så klart knapphändigt.

Träd som berättar

Googlade på min fars namn och hittade ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som handlar om spår i naturen som berättar om gamla tider. Pappa är med som en av referenserna. Uppsatsen handlar om naturen runt där pappas släktingar hade sina slåttermarker, med en del foton. Här är uppsatsen.Nu snackar vi riktigt alternativ kommunikation.

Afasidag på Hjälpmedelscentrum Norr

Idag har vi planerat för ett samarrangemang i maj mellan Afasiföreningen och Hjälpmedelscentrum Norr, en dag för förskrivande logopeder, arbetsterapeuter, personer med afasi och anhöriga. Det finns idéer så det räcker för en hel temavecka... Spännande att blanda människor med olika erfarenheter!
Jag hoppas att vi kan inspirera till små och stora stordåd.
Återkommer med programmet när det är spikat.

Silence

Det jag söker angående tystnad är:
Den som använder AKK kommunicerar långsammare än andra. Några kan tala ibland eller med vissa personer eller med mycken ansträngning. Men det blir mycket tyst tid. En person som inte talar kan så klart vara delaktig i ett samtal i alla fall. Det ingår i samspelets regler att turas om - och då måste man lyssna ibland...
Så då vore det intressant att hitta något om att vara den tysta samtalspartnern, i grupp eller ett samtal med två deltagare. Särskilt bra vore det att hitta något som är tillämpbart på personer som varken talar eller är så aktiva fysiskt heller. För så klart kan man tiga tillsammans och åka skidor eller hacka lök eller what ever, men om man nästan bara kan sitta och vara nästan tyst, det vill jag ha beskrivet. Något om att vara den femte personen vid matbordet och lyssna och lysa med ögonen.
Jag ska bläddra i boken Silence och se om den har något som är i närheten av vad jag funderar över. Den verkar avhandla diverse, t ex det tysta Finland, kvinnans roll i vägbeskrivningar och performancekonstnären Laurie Anderson. Kan bli trivsam bläddring.

Funktionsinriktad musikterapi

Uppsatsen jag ska opponera på beskriver FMT och baseras bland annat på intervjuer med två musikterapeuter som arbetar med metoden. Upphovsmannen är musikpedagogen Lasse Hjelm som på 1970-talet arbetade med barn och ungdomar med CP-skador.
Metoden är mycket strukturerad och bygger på ett icke-verbalt samspel där läraren spelar en av de fastställda melodierna som används inom metoden (man går igenom dem i en viss fastställd ordning) och eleven svarar genom att spela på ett rytminstrument. Samspelet sker utan tal med återhållet kroppsspråk och utan instruktioner. De intervjuade musiklärarna använder inte ögonkontakt som redskap heller.
Här finns en entusiastisk intervju med Hjelm. Utdrag ur intervjun med Hjelm som länken går till:

"Så småningom utvecklade han en individuell behandling, där idag mer än 230 utbildade terapeuter använder sig av ett 30-tal musikaliska koder för att stimulera kroppens naturliga utveckling. På så vis förbättrar eller får de bukt med ett stort antal sjukdomsbilder; från födelseskador (ex CP) till läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och koncentrationsproblem (DAMP).

Genom mötet med eldsjälen Lasse Hjelm på Musikterapiinstitutet i Uppsala, där han sedan 1987 driver den 3-åriga högskolelinjen Funktionsinriktad Musikterapi och genom den praktiska upplevelsen av FMT-metoden, förstår vi det unika med metoden. Något som en teoretisk-intellektuell förklaring lätt "amputerar".

- Den stora och märkbara skillnaden mellan FMT-metodens arbetssätt och andra musikterapier är att FMT-terapeuten "spelar med" personen som behandlas istället för "att spela för". Ordet patient finns inte inom FMT, utan vi använder "adept" som betyder handledd lärjunge. Musiken är alltså inte målet utan medlet för att skapa minnesspår i hjärnan. Och trots att metoden är icke verbal så är det inte ovanligt att exempelvis en adepts outvecklade eller försenade tal får en väldig skjuts framåt under terapins gång."

Det är en stor bredd på målgruppen, Hjelms egen uppdelning:
1) förlossningsskador, muskelsjukdomar, olycksskador, hjärninfarkter, demenser samt viss äldrevård
2) begåvningshandikapp, beteendestörningar, autism och liknande tillstånd, viss psykiatrisk vård
3) DAMP(ADHD/ADD, dyslexi/dyskalkuli, talsvårigheter, koncentrationsproblem, Asbergers syndrom, vissa psykiatriska problem, fibromyalgi/stressyndrom
4) självvald FMT-behandling, kroppsbalansering, friskvård

Alltså en stor tänkbar kundkrets och människor med vitt skilda behov, människor vars svårigheter är svåra att hitta en quick-fix till och där det inte är lätt att veta vad man ska hitta på. Ack så viktigt då att det man gör är verksamt.

Terapeuterna utbildas på Musikterapiinstitutet i Uppsala och på Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Uppsatsförfattaren har sökt evidens och hittade inga vetenskapliga artiklar om FMT-metoden och hon beskriver att det är svårt att hitta vetenskapligt stöd för musikterapi över huvud taget. Det finns många sorters metoder och det är svårt att jämföra resultatet dem emellan. Många artiklar innehåller snarast teoretiska argument för varför musikterapi fungerar istället för att visa stöd för det i till exempel fallbeskrivningar.
Terapeuterna hon intervjuat tycker så klart att det är en bra metod och i uppsatsen beskrivs hur de arbetar mer konkret. Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan kanske få del av den via Elisabet Wiklund som har det administrativa ansvaret för kursen "Alternativ kommunikation, utredning, intervention och utvärdering, avancerad nivå, 7,5 hp" (kursen ges vt 2010 vid institutionen HU, Linköpings Universitet)

Musikterapi

Jag har blivit tilldelad att opponera på en uppsats om musikterapi, vilket är väldans långt från vad jag sysslar med på jobbet. Det ska bli intressant att sätta sig in i.