Dövas upplevelse av att använda smartphones

Uppsatsa från Södertörns högskola, länk till uppsatsen här.

Integrera en digital signalprocessor i talförstärkaren mmt-4

En 10puppsats från Linnéuniversitetet om urn:nbn:se:lnu:diva-7955: Integrering av DSP i talförstärkaren MMT-4

Träd som berättar

Googlade på min fars namn och hittade ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som handlar om spår i naturen som berättar om gamla tider. Pappa är med som en av referenserna. Uppsatsen handlar om naturen runt där pappas släktingar hade sina slåttermarker, med en del foton. Här är uppsatsen.Nu snackar vi riktigt alternativ kommunikation.

Söka artiklar

Google scholar http://scholar.google.se/ är lättanvänt. Men det har inte samma raffinerade sök som t ex Pubmed, där man kan välja striktare vilken typ av artikel man vill ha.

Dyslexi och talsyntes

Kandidatuppsats i psykologi, handledare läs&skrivforskaren Åke Olofsson (som jag haft som föreläsare!): om huruvida talsyntes signifikant ökar läs- och skrivprestationen. Kortversionen av resultatet är nej, men det finns annat som är intressant där.

REDAH dagar 2011 i Uppsala

Imorgon bär det av på nätverksträff för kommunikationscentra från hela riket, folk som arbetar med att undanröja funktionshinder för personer med funktionsnedsättningar. Jag kommer att presentera flera spännande projekt som vi gör i Västerbotten:
- ett tvåårsprojekt där vi testar MyJoice TV-telefon för sex personer som har svårt att komma till sin rätt kommunikativt med vanlig telefoni
- Signe Rejdviks AKK-uppsats om vokabulär i (tre) handdatorer
- KASA, ett projekt om att samordna alternativa styrsätt, kommunikation och omgivningskontroll
- Åsa Lindqvist har utvärderat 13 personers nytta av hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter
- Pia Sjölund har skrivit två rapporter om att arbeta i team för att möjliggöra omgivningskontroll.
- Inbjudan till en inspirationsdag om omgivningskontroll på Hjälpmedelsinstitutet i Vällingby
Rapporter kommer att finnas på www.vll.se/hjalpmedel när det är klart, nu eller sen.

Och poängen är nu tagna.

Nu är meritlistan: Magisterexamen, A-kurs Engelska, fyra småkurser (nyisländska, sång&sångmetodik, alternativ kommunikation och klassisk retorik).
Det kommer bli fler hp framöver, inte nu men sen. Men först ska jag tillämpa det jag kommit fram till i den här uppsatsen på konkreta demo-exempel och försöka få ut den i bearbetad form på webben och i något mer sammanhang.

Uppsatsen är inskickad!

Och nästa år kommer Nobelpriset i litteratur att slås ihop med Nobelpriset i medicin.

Vokabulär

Det vore så klokt att skriva ner vad mina barn säger för att få en inspiration till vokabulär. Jag läste upp lite av vokabulären ur min uppsats för 4åringen som genast fyllde i med ord som hon tyckte saknades:
åka bob, plocka blommor, klippa gräs, plocka löv, hämta posten, köpa godis, köpa glass, äta morot, limma, pussla, pyssla, välling, havremjölk, kaffe, te, choklad, läsk och sen orkade jag inte transkribera längre.

Akademiska prestationer kräver snacks

eller i alla fall något som är rackarns mycket godare än de här stenhårda godisarna från Överskottsbolaget. Vilket påminner mig om att ta itu med uppsatsen och särskilt diskutera betydelsen av att ha "rackarns" med i vokabulären till sin pratapparat. Det får bli kvällens bidrag till vetenskapen.

Vokabulär i dynamiska kommunikationstavlor

Mitt nya uppsatsspår handlar om innehållet i några barn och ungdomars handdatorer, för direktkommunikation (personerna har alltså svårt att prata). Det jag just ikväll letar källor till är tankar jag fått när jag läst om autism, dynamiska kommunikatiosntavlor, vokabulär och pragmatik.
Jag undrar på hur tidig utvecklingsnivå en brukare kan vara för att dra nytta av "pragmatic starters", att klara av att visa om det är en fråga hon vill ställa, om det är något hon vill berätta som har hänt tidigare osv. Det kan vara klurigt att räkna ut vad ett ettordsyttrande som ett pekande på symbolen "bil" ska tolkas som, när man inte har prosodin som ledtråd och kanske även en brukare med begränsat kroppsspråk och där det tar lååång tid att kombinera ihop fler symboler - om ens möjligt.
Jag antar att svaret handlar om metodik, antal och abstraktionsnivå på de pragmatiska startare man väljer att lägga in i vokabulären. Jag läste ett par rader i ett referat från en konferens utomlands där det beskrevs hur en modifierad version av PECS används i dynamiska kommunikationstavlor, där brukaren efter ett tag får inlagt ett antal trevliga fraser kopplade till sina meddelanden. Måste leta vidare på det, vore intressant att veta vad de väljer för fraser att börja med och vilka de tänker kan använda sig av det och hur de tränar in för att få det att funka och vad målet får interventionen är på sikt. Helt en peer-reviewed artikel men jag är mer nyfiken än kräsen.

Ny inriktining

Uppsatsen blir nog inte med vuxna med förvärvad dysartri utan barn med t ex autism eller utvecklingsstörning från Barn&Ungdomshabiliteringen istället. Vi får se om jag hinner till deadline, verkar inte troligt just nu.

Okeyad

Både min handledare och min chef har okeyat min uppsatsidé. Nästa vecka börjar jag med själva studien.

Det dunkelt sagda

är det dunkelt tänkta. Om det är svårt att beskriva det man tänkt göra i ett par meningar måste man tänka lite till och skrapa bort, fila bort, hugga av. Jag är i full gång och det är roligt!

Harta borti harta å harta bortur he

Jag har får många idéer. Men det vore intressant att först sitta med en kopia på de förprogrammerade orden och fraserna och analysera innehållet i handdatorn utifrån Light, sedan träffa brukaren och fråga vad hon/han använder för hjälpmedel i vardagskommunikationen och vilken del handdatorn har i det. Den är ju bara ett verktyg av flera möjliga. Kartläggningsstödet "Socialt nätverk" skulle kunna användas för att ta reda på vad som används med vem. Men så vill jag ju också veta hur möjligheten att själv lägga in fraser används och så ordprediktionen och skärmtangentbordet. Roligast vore att få träffa flera brukare och även varsin samtalspartner.
Osthyvel eller köttyxa, mycket måste bort.

Intervjumetodik

På kursen rekommenderades boken "Intervju som metod" av Monika Dalen (2007) angående etik och att intervjua "svaga och utsatta grupper". Nu har de stängt på helger och kvällar så det får bli en utflykt till Universitetsbiblioteket med barnen på dagtid nästa vecka.

J Light, om fyra typer av kommunikation

Jag söker något som J Light skrev på 1980-talet (i tidskriften Alternative and Augmentative Communication, 1988)som kategoriserar kommunikation på ett sätt som jag tänker att jag skulle kunna använda för att koda innehållet i brukarnas handdatorer.
Kanske kvantitativt helt enkelt. Hur många av fraserna/orden som är förinlagda som platsar inom respektive kategori.

Man kan enligt Light kategorisera kommunikation i fyra prydliga fack och fritt ur minnet tror jag att byrålådorna är
- Uttrycka behov, önskningar (det man oftast sätter i ett AKK-hjälpmedel)
- Informationsöverföring (specifikt och rätt hopplöst att förutse)
- Social närhet (där att samspela är viktigare än vad man exakt pratar om)
- Social etikett (tack till exempel)
I referatet i Beukelman&Mirenda finns en tydlig tabell som utkristalliserar vad som utmärker respektive sorts yttrande. Det borde väl kunna vara en rimlig utgångspunkt för analys av vad som finns i pratapparaterna, särskilt när jag har tillgång till kopia och kan göra räknandet i lugn och ro? Dessutom blir det inte utlämnande för brukaren. Kanske behövs några förtydligande exempel, i så fall får jag be om lov för det också.

Skrifvandet är gifvande

Nu har jag börjat, i ett icke-distraherande textdokument utan layoutfunktioner. Så kloka saker jag skrivit i marginaler och på baksidor, så dags det är att knappa ner det så att de redan tänkta tankarna får vila i skrift.

Dags att hugga i

Åtta veckor kvar tills jobbet drar igång. Mycket föräldraledigt och semestrigt fram tills dess men just ikväll ska jag sätta tänderna i den där Beukelman-Mirenda-boken en timme eller så.
Klokt vore att beta av att göra bakgrund, frågeställning och metod i sommar och sätta igång med intervjuandet redan i september. Klokt, men prio ett är att njuta av barn och ledighet. Vi får väl se.

En räd på Bibblan

Dagens skörd:
Silence - Interdisciplinary Perspectives Adam Jaworski 1997
Language Machines - technologies of literary and cultural production, Masten, Stallybrass, Vickers 1997
Baby Talk - The art of communicating with infants and toddlers, Devine (Insight Books1991)
On the pragmatics of social interaction - preliminary studies in the theory of communicative interaction, Jürgen Habermas (2001, Polity Press)Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Anne Ryen (Liber 2004)
Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Thornberg (Liber 2009)