Uppsats om den norska skollagen och AKK

Skollagen i mötet med elever i behov av AKK - det är ämnet för en uppsats av Anne-Merete Den Klepp och Anita Sande. De var studenter 2013 vid det som nu kallas Högskolan i Buskerud och Vestfold. Författarna är båda rådgivare vid Statped väst. Via den norska föreningen ISAACs hemsida http://isaac.no
kommer man åt artikeln.
Abstract:
Juni 2012 vedtok Stortinget en ny paragraf i Opplæringslova som ga elevar med behov for alternativ og supplerande kommunikasjon (ASK) rett til å nytte eigna kommunikasjonsformer og kommunikasjonsmiddel i opplæringa. Innføring av paragrafen synleggjer at dette er ei elevgruppe som treng særskilt tilrettelegging. Gjennom presentasjon av teori, lovverk og funn forsøker forfatterane å skildre korleis utvalde paragrafar i Opplæringslova kan nyttast for å gi grunnlag for eit forsvarleg opplæringstilbod til denne elevgruppa. Forfatterane har intervjua ein jurist i Kunnskapsdepartementet, ein rådgjevar i PPT og ein rektor, og fått deira syn på korleis ein skal forstå lovverket og kva tiltak som må til for å gje elevane eit forsvarleg opplæringstilbod. Hovudkonklusjonen er at Opplæringslova legg sterke føringar for kva elevar med behov for ASK har rett på, og at det er eit stort potensiale i å målretta nytte lova. Artikkelen forsøker også å gi nokre svar på kva som må til for at lovverket skal bli oppfylt og for at elevane skal få eit forsvarleg opplæringstilbod.

Samtalshjälpmedel för vuxendöva

Alphasmart Neo borde väl funka för äldre som själva talar men behöver att samtalspartnern skriver?

Samtalsråd vid demens

En bok utgiven på Liber förlag 2010, om hur man kan underlätta kommunikationen vid demens. "När orden fattas oss" av Camilla Lindholm.
http://www.liber.se/Hogskola/Medicin-vard-och-halsa/VardOmvardnad/Sprak-och-kommunikation/Nar-orden-fattas-oss/

the continuum of independence

En länk som på engelska reder ut var en person befinner sig på en skala av o/beroende kommunikation, hur partnerberoende man är.

Lyssna mer än du pratar

"Vad ska man tänka på när man pratar med barn om svåra saker?
–Att samtal med barn är korta. Att lyssna mer än du pratar. Ta reda på vad barnet vet och vilka frågor barnet funderar på. Det är inte alls säkert att de frågor vi vuxna tycker är svåra är svåra för barnet, säger Christina Renlund och understryker att man behöver prata många gånger genom årens lopp eftersom barnets funderingar skiftar med åldern."
Läs artikeln i Svenska Dagbladet, länktips från Jorun i Talkie Walkie.
Artikeln tipsar även om en bok, Litet syskon, av Christina Renlund (Gothia förlag).

Barn med överlappande diagnoser

Natur&Kultur, Stockholm 2010 av Martin L. Kutscher m fl.
"Barn med överlappanda diagnoser ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera"
Begripliga beskrivningar av olika problematiker, råd om hur man kan underlätta, förklaring om hur olika mediciner fungerar, checklista över beteenden, litteraturtips...
Rekommenderas.

En liten hyllning till herr och fru Tranströmer

Enhänt samspel
bottnad klang:
du pulsar
aldrig ensam.

Nobelpriset i litteratur går idag till Tomas Tranströmer, poet, pianist och make som lever med afasi sedan 14 mars 2004. Idag tänker jag särskilt på alla anhöriga till personer till med afasi. En liten dikt från mig, inspirerad av Herr och Fru.

Look good feel better

Idag råkade jag upptäcka en företeelse som jag inte visste fanns: make-up rådgivning för kvinnor som påverkats av cancer-behandling. Damerna träffas i grupp i anknytning till något av landets större sjukhus och får under ett par timmar råd av skickliga sminköser/make up artister och en uppsättning smink från olika företag i branschen. sminket är sponsrat men det är inte något visst företag som görs reklam för. Förutom vanlig sminkning får de lära sig sådant som är specifikt för kvinnor som genomgått olika behandlingar, t ex hur man ritar ögonbryn om de saknas och hur man kan knyta sjalar på olika snygga sätt istället för att använda varma peruker.
Det snurrade till i skallen på mig efter att jag pratat med den ena make-up artisten. Är det ytligt och hemskt - eller viktigt och värdigt? Ska man måsta låtsas må bra? Men det spelar roll för bemötandet hur man ser ut. Tråkigt att möta blickar som hajar till, att alltid bli påmind om sin sjukdom (som man kanske dessutom tillfrisknat från och kämpat klart med).
Här är deras hemsida look good feel better med information om var man anmäler sig om man är duktig på skönhetsvård och vill hjälpa till, var och när kurserna ges och bild-instruktion om hur man knyter sjalar och hur man ritar ögonbryn.

Att tatuera AFASI och STROKE på armarna

Artikel om en kvinna i Dalarna som berättar om hur det är att ha afasi. Hennes okonventionella tatueringar är ju en väldigt radikal lösning. Läs här.
(Tack för tipset logopedkollegan Heléne W!)
"

Det värsta var att jag miste tilliten till mig själv, säger Margareta.
Hon pekar på huvudet och säger att där pågår vägarbete hela tiden. Hon måste fokusera på att hitta orden.
– Jag kände min rotlös. Jag förstod inte och min familj förstod inte mig. Man blir ömhudad och rädd. Jag kan börja gråta utan att någonting ha hänt.
– Jag kände mig utanför, utan tillhörighet och sammanhang.
Förstod till sist
Efter fyra månader fick hon veta att stroken utlösts av oregelbundet hjärtflimmer. Efter sex månader förstod Margareta att hon hade afasi och efter sju månader förtod hon att hon hade en hjärnskada, att det fanns områden i hjärnan som var skadade för gott."

Nu har en blänkare kommit om Västsvenska kommunikationskarnevalen 2012, 4-5 juni 2012 i Göteborg.
Så här beskrivs huvudtalaren: "Årets huvudtalare – Carol Goossens från USA Carol är både leg.logoped, specialpedagog och dessutom forskarutbildad. Hon är känd för sin förmåga att på ett levande och engagerade sätt förmedla både teori och praktik kring AKK. Hennes specialitet är användning av AKK i klassrummet – hur vi i skolan får till bra och spontan kommunikation med stöd av både låg- och högteknologisk AKK, t ex interaktiva tavlor/smartboards. Carol har också arbetat med metoder för att göra samlingen till en bra och spännande stund för gruppkommunikation. Hon är dessutom ”mamma” till pekpratsmetoden d v s att vi använder bilder som stöd i vår kommunikation TILL personer som har kommunikationssvårigheter."

Bloggtips: M som i Underbar

En blogg om ADD och autism och livet. Med en begriplig liten folder om smartphone som kognitivt stöd. Och en hel kategori om appar. Och kategorier som sömn och mat. Och illustrativa exempel på hur ett familjeliv kan te sig.

Barn på sjukhus - om Downs syndrom

Helt vanliga Bolibompa på Barnkanalen har ett program just nu som mina barn tittar på, ett avsnitt av Barn på sjukhus som handlar om en tolvårig flicka med utvecklingsstörning och Downs syndrom. Hon förklarade nyss (med tecken) att det som är speciellt för henne är att det tar lång tid att tänka. Och så svarar hon på en massa andra frågor, t ex "Vad kan man göra om man har Downs syndrom". Hon går på disco och rider och går i skogen och fotograferar och bjuder hem sin killkompis på hemlagad mat. Enligt hennes kompis är det bästa med henne att hon är rolig och snäll.

- Hur vill du att andra människor ska bemöta dig?
- Säga hej, prata och leka och hjälpa mig.

Ett fint litet program.

Konsten att samtala

Ett vettigt Filosofiska Rummet om konsten att samtala, om argumentationsteorin, om den mänskliga goda förmågan att värdera vettigheten i andras argument men kassa förmågan att värdera sina egna. Om vikten av att mötas och tänka högt.

PHV - Pingsförsamlingarnas handikappverksamhet

PHV - Pingsförsamlingarnas handikappverksamhet PHV arrangerar två gemenskapsläger i sommar, för personer med funktionsnedsättningar och deras familjer, v 27, 4-9 juli, på Bjärka Säby och v 29, 18-23 juli på Furuboda. Pingstförsamlingarnas handikappverksamhet ordnar en massa annat bra också, seminarier och goda råd på hemsidan t ex.

Datorerna är våra vänner

En annan tanke som dryftades på afasidagen var att ja, datorer är egenansvar, en allmän produkt, något som envar har. Men inte alla. Om det nu är så bra att kompensera funktionsnedsättningar med datorer, hur kan man då få det att inte bli så svårt?
Det kan vara ett stort steg att köpa en dator om man knappt varit användare tidigare och har fått förändrade förmågor (t ex afasi efter en stroke så det blir svårt att navigera bland menyer och jobbigt att koncentrera sig och lära in nytt och svårt att använda ena handen och och...) utan support på nära håll, utan någon som hjälper till när alla småstrul dyker upp, någon som tålmodigt guidar och fixar, då blir det nog för svårt. Släkt och vänner som skulle kunna assistera finns inte alltid på samma ort heller.
Ungefär så fanns det funderingar om.
Det går att göra förenklingar. Det finns specialprogram och särskilda tillbehör. Det finns kunskap och experter. Det finns smarta telefoner och gränssnitt som ska vara intuitiva.
Men.

TV-serie om "annorlunda" barn

(vad det nu är att vara annorlunda - vad är helt normalt?!)
SVT kör en hel programserie med temat född att vara annorlunda.
Bra att belysa att vi människor inte bara är stöpta i en enda form.
Alla är lika - alla är olika.
(och detta kära bloggföljare var det 200:ade inlägget i bloggen Alternativ kommunikation.)

Tolkning vid afasi

Rapport om tal-tolkning vid afasi.

Lovisienstadt: I furutrappan

Livsviktig information till samtliga: vi människor behöver varandra. Inte bara dem vi känner. Hej du viktiga främling. Lovisienstadt säger det bättre, läs hela hennes inlägg. Lovisienstadt: I furutrappan

Nåt bra ska man ju ha människan till!
Typ till att plöja och harva, och till att bryta sten i åkern, och till
att ge andra sina axlar och handleder och sin tystnad.

Susan Balandin vågar tala om ensamhet

Verkliga vänner. Livets viktigaste. Seminarium på Kommunikationskarnevalen 2011 i Göteborg.

Kommunikation som daglig verksamhet, Växjö

Jag har redan varit på ett annat seminarium i ämnet men det är oerhört intressant óch jag rekommenderar alla som har intresse av hur man kan förbättra livet för personer med stora kommunikativa och kognitiva svårigheter att ta reda på mer om dagcentret i Växjö som istället för att i huvudsak ägna sig åt aktiviteter ägnar sig åt att bygga verkliga vänskapsband mellan brukarna, att steg för steg utöka deras uttrycksförmågor och hitta på besvärliga och omständiga saker att göra tillsammans för att få något att prata om.
Kommunikationskarnevalen 2011 i Göteborg. Det vore väl roligt och intressant?