Pragmatik vs språkförståelse

Och nu en bok om pragmatiska svårigheter riktad till icke-kliniska lingvister, för att de genom att lära sig om avvikande pragmatik ska förstå "normal" pragmatik bättre. Det som stör mig hittills är att jag tycker en del av exemplen belyser bristande språkförståelse snarare än bristande pragmatik, det är inte lätt att svara rätt om man inte förstår frågan. Eller så menar det att sådant också är pragmatik. Pragmatic Impairment, Michael Perkins, Cambridge 2007.

Grice maximer

ska jag återkomma om.

Why we talk

Nu tänker jag bläddra i en bok av en fransk professor inom kognitionsvetenskap, datorstödd inlärning, kommunikation och språkens utveckling. Fint omslag dessutom.
"Communication as used by other species neither relies on open digital systems nor functions in narrative mode." (Kapitel 4.2 sida 82)

Uppsatsen

Så här tänkte jag om uppsatsen förut.

Skratt och fasta uttryck

Intressantast från Lindholms artikel: kanske är det bara personer med störningar i språket (demens, afasi mm) som använder skratt som en strategi när de inte finner ord. Kanske gör "normaltalare" inte så. Hon gör detaljerade samtalsanalyser som pekar på att samtalspartnern använder andra regler med den demente samtalspartnern, t ex tolkar vårdaren det mesta den demente säger som tecken på att denne är dement även om samma repliker i samma situation skulle vara ok för en normaltalare. Hon skriver om att rädda ansiktet på olika sätt och om att avstå från att instämma i ett skratt genom att gå vidare och välja att inte ta den passningen. Hon skriver om hur tjatigt det kan vara att höra samma roliga historia och förväntas skratta åt den fast man hört den förut och förut.
Google Översätt I den här artikeln skriver hon i samma ämne på engelska, publicerad i Communication & Medicine vol 5 no1 2008 och här har hon ett kapitel i en bok. Boken finns på UB.

Demens och språk

Läser en perfekt finsk artikel om samtalsanalys. Situationen som analyseras är samtal mellan dementa och personal när de spelar Bingospel och när de spelar ett ordspråksspel. Camilla Lindholm heter författarinnan, publicerad i Språk och interaktion 1 2008. Användbar inledningsdel om Schegloff och Goodwin och andra kändisar inom området. En bra förklaring till varför samtalsanalys är ett bra sätt att studera avvikande kommunikation, vilka avsteg från reglerna för CA hon tycker man behöver göra, klokt om demens och språk, och en liten referensöversikt över CA-studier på afasi och på demens. Ska kopiera delar av den och leta efter hennes större rapport. Boken avslutas med en bra transkriptionsnyckel som kanske kan vara användbar om man vill göra samtalsanalys.

Pragmatik

Jag har varit på universitetsbiblioteket idag, skaffat lånekort och plockat med mig åtta slumpvalda lingvistikböcker ur deras godisförråd av kunskapslitteratur. Kanske kan pragmatikens regler vara en förklaring till att det är så svårt att använda GAKK?

Att tala med sig själv

Lite udda kanske att skapa en blogg för att resonera med sig själv. Men håll ut, återkom, tids nog kommer detta bli en fantastisk plats.

ICF

Jag kunde knappt tro mina öron när jag hörde glädjen i min röst när jag upptäckte ett exemplar av ICF på kollegans skrivbord och bad att få låna hem den. Måste passa på att bläddra i den innan ilet går över.

Skillnader att ta hänsyn till

Det sägs så fint i kursplanen något i stil med att man ska ha kännedom om hur faktorer som skillnader i kön, ålder och kultur påverkar xx.
Jag kan inte låta bli att tänka att den ytliga versionen av det resonemanget handlar om att bekräfta fördomar. Ett exempel som gavs vid en av föreläsningarna var att när man arbetar med vissa invandrarfamiljer kan det hända att man måste ha en manlig familjeföreträdare närvarande när man tar beslut om en åtgärd runt en person. Min första tanke var att jag inte tycker det är självklart att glida med i det traditionella beteendet. Men så tänkte jag igen och kom på att jag hoppas att jag alltid, oavsett efternamn på brukaren, brukar erbjuda dem att fundera på saken om det är praktiskt genomförbart. Att det främmande beteendet kanske varken är så tokigt eller främmande. För jag hoppas att oavsett kulturell tillhörighet så skulle jag ifall någon sa till mig att det här kan vi inte bestämma rakt upp och ner just nu, kan vi träffas igen och prata om det när fler av de berörda kan vara med? då skulle jag gå med på det eftersom grunden till en framgångsrik insats vilar på att omgivningen är engagerad och med på noterna.
Jag vet att kvinnor och män får olika bemötande i vården och att hög- och lågutbildade får olika bemötande osv så perspektivet är inte oviktigt. Men knepigt gränsande till fördomsfullhet om det blir fel.

Frågeställning

På söndag är det deadline för uppsatsförslag och jag är så nära att knappa in det redan nu. Finslipa eller smida medan hjärnan är varm? det är frågan.

Till allmänhetens tjänst

Det här har jag skrivit på jobbets hemsida. Till dig som träffar personer som har svårt att tala. Inte på något sätt heltäckande men i alla fall något.

Låneböcker

Den här boken är som en grundbok i mitt ämne. Vi har en äldre upplaga på jobbet. Jag måste skaffa ett nytt lånekort till universitetsbiblioteket, sju år sen sist.

40 miljoner

Umeå universitet har fått en jättedonation till forskning om neurologiska sjukdomar. Åh.

Sobert

Måste det vara så grällt? Kan det inte vara tydligt och överskådligt ändå? Om jag var tvungen att ta omvägen via ett samtalshjälpmedel skulle jag vilja att det matchade mig. (bilden är "Frasse" inlagt i Mind Express).
Men det kan ju också vara så att användaren vill ha det så här, det är glatt och piggt.

Talk Boards

Bitte Rydeman skriver om en forskare som intresserat sig för nyttan med färdiga fraser, honom måste jag kolla upp, verkar relevant.

Färdiga fraser

Kollegan Bitte Rydeman har skrivit en bakgrund på svenska om användningen av färdiga fraser i kommunikationshjälpmedel. Kan nog bli en bra start, roligt med många bildexempel så man förstår uppläggen. Senare får jag komplettera med tyngre vetenskapliga artiklar på engelska, kanske finns det bra referenser att utgå från hos henne.
REFLEKTION EFTERÅT: Ja. Den var bra. Den får jag återkomma till.

Ordprediktion

Jag tänker titta på hur personer med förvärvad skada som fortfarande kan skriva använder handdator med skärmtangentbord, ordprediktion, i förhand inlagda fraser som användaren själv lagt in (enbart bokstäver inmatat från handdatorn) och i förhand inlagda ord och fraser som lagts in av någon annan i samarbete med personen (både bild och bokstäver, från en annan dator).
Söker något om ordprediktion, hittar annat som intresserar mig istället. Som den här kandidatuppsatsen i psykologi om huruvida en grupp vuxna med dyslexi har nytta av olika läs- och skrivhjälpmedel.

Social validitet

Hur funkar det i verkligheten? Kommer det till nytta? På kursen pratades det om Schlosser, jag måste kolla upp hur man kan använda "social validering" för att ta reda på om ett kommunikationshjälpmedel kommer till nytta för en person i hennes verkliga omgivning. Att det är det som är det intressanta känns självklart när man väl kommer på tanken. Men hur mäter man det?

Dagens föreläsning

Föreläste för logopedstudenter på universitetet idag. Om jag hade kommit på det här med bloggen tidigare hade kanske mina föreläsningsidéer stått här.
Men nu är nu, nu börjar vi.