Funktionsinriktad musikterapi

Uppsatsen jag ska opponera på beskriver FMT och baseras bland annat på intervjuer med två musikterapeuter som arbetar med metoden. Upphovsmannen är musikpedagogen Lasse Hjelm som på 1970-talet arbetade med barn och ungdomar med CP-skador.
Metoden är mycket strukturerad och bygger på ett icke-verbalt samspel där läraren spelar en av de fastställda melodierna som används inom metoden (man går igenom dem i en viss fastställd ordning) och eleven svarar genom att spela på ett rytminstrument. Samspelet sker utan tal med återhållet kroppsspråk och utan instruktioner. De intervjuade musiklärarna använder inte ögonkontakt som redskap heller.
Här finns en entusiastisk intervju med Hjelm. Utdrag ur intervjun med Hjelm som länken går till:

"Så småningom utvecklade han en individuell behandling, där idag mer än 230 utbildade terapeuter använder sig av ett 30-tal musikaliska koder för att stimulera kroppens naturliga utveckling. På så vis förbättrar eller får de bukt med ett stort antal sjukdomsbilder; från födelseskador (ex CP) till läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och koncentrationsproblem (DAMP).

Genom mötet med eldsjälen Lasse Hjelm på Musikterapiinstitutet i Uppsala, där han sedan 1987 driver den 3-åriga högskolelinjen Funktionsinriktad Musikterapi och genom den praktiska upplevelsen av FMT-metoden, förstår vi det unika med metoden. Något som en teoretisk-intellektuell förklaring lätt "amputerar".

- Den stora och märkbara skillnaden mellan FMT-metodens arbetssätt och andra musikterapier är att FMT-terapeuten "spelar med" personen som behandlas istället för "att spela för". Ordet patient finns inte inom FMT, utan vi använder "adept" som betyder handledd lärjunge. Musiken är alltså inte målet utan medlet för att skapa minnesspår i hjärnan. Och trots att metoden är icke verbal så är det inte ovanligt att exempelvis en adepts outvecklade eller försenade tal får en väldig skjuts framåt under terapins gång."

Det är en stor bredd på målgruppen, Hjelms egen uppdelning:
1) förlossningsskador, muskelsjukdomar, olycksskador, hjärninfarkter, demenser samt viss äldrevård
2) begåvningshandikapp, beteendestörningar, autism och liknande tillstånd, viss psykiatrisk vård
3) DAMP(ADHD/ADD, dyslexi/dyskalkuli, talsvårigheter, koncentrationsproblem, Asbergers syndrom, vissa psykiatriska problem, fibromyalgi/stressyndrom
4) självvald FMT-behandling, kroppsbalansering, friskvård

Alltså en stor tänkbar kundkrets och människor med vitt skilda behov, människor vars svårigheter är svåra att hitta en quick-fix till och där det inte är lätt att veta vad man ska hitta på. Ack så viktigt då att det man gör är verksamt.

Terapeuterna utbildas på Musikterapiinstitutet i Uppsala och på Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Uppsatsförfattaren har sökt evidens och hittade inga vetenskapliga artiklar om FMT-metoden och hon beskriver att det är svårt att hitta vetenskapligt stöd för musikterapi över huvud taget. Det finns många sorters metoder och det är svårt att jämföra resultatet dem emellan. Många artiklar innehåller snarast teoretiska argument för varför musikterapi fungerar istället för att visa stöd för det i till exempel fallbeskrivningar.
Terapeuterna hon intervjuat tycker så klart att det är en bra metod och i uppsatsen beskrivs hur de arbetar mer konkret. Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan kanske få del av den via Elisabet Wiklund som har det administrativa ansvaret för kursen "Alternativ kommunikation, utredning, intervention och utvärdering, avancerad nivå, 7,5 hp" (kursen ges vt 2010 vid institutionen HU, Linköpings Universitet)