Nordisk kunskapsöversikt om funktionsnedsättningar i Sapmi

Jag snubblade över en kunskapsöversikt. Den som läser den behöver veta vad som i det här fallet menas kunskapsöversikt: det är en översikt över vad forskare redan tittat på och kan ge idéer till vad man kan forska vidare på.
Jag tycker att det är intressant med språkstörning och tvåspråkighet (oavsett om det handlar om våra nationella minoritetsspråk eller nyare språk i regionen). Kunskapsöversikten handlar alltså om samer med olika sorters funktionsnedsättningar.
"Den mest relevanta av dessa texter är Høiers doktorsavhandling i pedagogik (Høier 2007) med fokus på läsfärdigheter hos samiska barn. Bakgrunden för Høiers studier är samiska elevers situation i grundskolan. Høier tar utgångspunkt i att en del tvåspråkiga elever utvecklar en mycket hög kompetens i båda sina språk, medan andra tvåspråkiga elever inte gör det. I sin avhandling fokuserar Høier på att förstå sammanhangen i de samiska elevernas språkmiljö, deras språkkompetens och deras läskompetensutveckling i grundskolan (årskurs 3 och 5 är de mätår som används). Studien uppmärksammar olika inlärningsmodeller, samarbetet mellan hem och skola och den vikt som lärarutbildningen lägger vid utbildningen att rusta lärarstudenterna i arbetet med tvåspråkiga elever.
Mirjan Harkestad Olsen har i ett examensarbete i pedagogik studerat hur processerna bakom de språkval som tvåspråkiga samisk-norska familjer gör när deras barn har talsvårigheter (Olsen 2004). Hon har valt att studera gruppen barn med särskilda språksvårigheter. Hon beskriver att det är ett område som det råder stor osäkerhet kring eftersom man av erfarenhet vet att barnet kommer att ha svårt att lära sig språk. Ska då föräldern välja ett eller två språk? Och i sådana fall, vilket språk ska man välja? Norska eller samiska? Hon frågar sig också i uppsatsen om föräldrar med barn med talsvårigheter i tvåspråkliga miljöer överhuvudtaget måste göra ett språkval och hon problematiserar det (ibid.). En annan problemställning lyder: Varför gör vissa föräldrar val och andra inte? Ifall man inte gör ett aktivt val, kan det ändå betraktas som ett val?"
https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2017/10/Personer20med20funktionsnedsc3a4ttning20och20samisk20bakgrund.pdf

Artikel om att ge upp alternativa kommunikationssätt

Den här artikeln tänker jag på lite nu och då, det är intervjuer med mammor som försökt använda bilder eller tecken som stöd med sina barn men som av olika skäl lagt ner det projektet.
I artikeln får de chans att beskriva vad de upplever blev för svårt och vilket stöd de tror att de hade behövt för att få det att funka i vardagen. Om länken slutar vara aktiv så heter forskarna A Moorcroft, N Scarinci och C Meyer och den vetenskapliga tidskriften heter Disability and Rehabilitation: Assistive Technology 2019

https://www.akktiv.se/wordpress/wp-content/uploads/2021/02/Moorcroft-Scarinci-Meyer-2019.pdf

Nu pluggar jag forskningsmetodik

Idag är jag hemma för inläsning och förbereder artikelseminarier, just nu granskas en kvalitativ studie om livsstilsförändring.
Artikeln återger självanalys från en grupp norska deltagare i en beteendemedicinsk behandling, de intervjuas om sin egen uppfattning om vad som gör att de - trots att de vet hur man borde leva för att må bra och trots att det gjorts lite olika insatser för att stötta - har så svårt att motionera, äta bra, sluta röka, sluta supa eller annat självdestruktivt som ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och annat livsstilsrelaterat elände.
Artikeln innehåller begreppen "previous experiences" och "emotional baggage" så jag kan föreställa mig ungefär vad artikeln kommer fram till.

Med vänliga hälsningar
/Signe

finska egenvårdsprogram för barn vid talängslan och ätsvårigheter och mer

En kollega tipsade om denna länk, jag kommer aldrig hitta den igen om jag inte lägger ut den här.

Flerspråkighet och uttal

När man ska bedöma någons svenska behöver man veta litegrann om deras andra språk. Här är en pyttekort tipslista från Specialpedagogiska skolmyndigheten om vanliga spår. Ungefär, tänker jag, som att det inte är ett tecken på något neurolingvistiskt fel, fonologisk språkstörning, att äldre svenskar som pratar engelska har svårt med de tonande och tonlösa th- ljuden (this, that).

Echolali

Är eko-tal hos barn med autism meningsfull kommunikation eller ett beteende som bör tränas bort? Jag gjorde en snabb sökning och hittade en färsk översikt i International Journal of Language and Communication disorders Artikelns författare sökte systematiskt i litteraturen för att försöka ta reda på vilka typer av interventioner som syftar till att minska eller eliminera echolali (ett sätt att beskriva echolali är som en form av återanvändning av andra personers ord och fraser som är vanligt bland annat hos personer med autism). I de femton studerade artiklarna varierade definitionen av echolali och vilka typer av insatser som gavs. Ingen av dessa forskningsrapporter erkände echolali som funktionellt eller meningsfullt, men kvaliteten på forskningen beskrivs i översiktsartikeln som mycket låg. Artikelns författargrupp skriver därför att kliniker, familjer och forskare bör tänka noga och kritiskt innan de föreslår program eller stöd som syftar till att minska echolali eftersom inga rekommendationer kan dras från den forskning de studerat. Deras egen slutsats är att echolali bör betraktas som funktionellt och att man bör anstränga sig för att förstå innebörden och syftet med denna typ av talbeteende.

I mitt Instagramflöde har jag kommit i kontakt med ett bejakande sätt att se på delayed echolalia, där det lyfts fram att gestalt speech inte ska ses som ett felaktigt sätt att lära sig språk, snarare ett annat sätt att lära sig. Jag tycker att det är ett intressant perspektiv. Läs mer hos meaningful speech

Syjunta 2.0

Jag kommer hålla en kreativ workshop i juli, inspirerad av begreppen symöte, frid och syster.

I min research hittade jag en nyskriven uppsats på avancerad nivå i arkitektur från 2022, här är saxade utsnitt ur den:

"  The syjunta (sewing circle) as a means for making a public domestic space of appearance, gathering and giving agency to the individual within the collective.

Bäckström, Nathalie 

Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.

Needlework has been practiced throughout history, across the nation of Sweden and the world, primarily by women within the home. In recent years a revival of the craft has been seen worldwide, the covid lockdown and an aging population being two factors contributing to this. Historically there's been a duality to the practice of needlework. On one hand, it's been a means of oppression, and on the other hand, it's been a weapon of resistance and a source of joy, creativity, and collectivity. It has, throughout history, proven to be a political, social and creative tool and, as argued in this thesis, a spatial tool. The practice of needlework allows for the artisan to travel between different spheres. This thesis sets out to explore the potential of moving between private and public, performing a public domesticity through, for example, knitting. 

Needlework is, in its nature, slow. This slowness, the repetitive movements of the hands and the touching of tactile materials emphasizes the process of making and prompts reflections and emotions. This thesis argues that methods of needlework as, for example, layering, mending, joining, ripping, and patching, clearly connect to the architectural design process. These methods emphasize notions of care and maintenance.(...) Creating a public syrum (sewing room)  where the practice of needlework and its practitioners can appear, connected to ideas of feminist architectural practice to make the everyday visible (...) needlework (...) as a collective act of taking and making space. 

Hitta uppsatsen:

URN: urn:nbn:se:umu:diva-196671OAI: oai:DiVA.org:umu-196671DiVA, id: diva2:1670823

Min workshop kommer handla om symöten för en ny tid, det goda arvet från förmödrarnas symöten och så kommer jag involvera deltagarna i samtal om erfarenheter av vad som behöver lämnas och nya riktningar att öppna upp för

Eller så kan en komma och vara i gemenskap och göra händernas arbete utan så mycket snack. Det är en del av styrkan i symöten, det gemensamma görandet.

Med vänliga hälsningar 

/Signe