Nedskärningar i Hjälpmedelsverksamheten

I dagens Västerbottens Folkblad och VästerbottensKuriren finns artiklar om att ca 35% av personalen inom Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten kommer att sägas upp. Det innebär att 22 personer försvinner ur verksamheten. Vilka det blir och vilka konsekvenser det kommer att ge för länets personer med funktionsnedsättningar får vi veta om en månad ungefär.

Ny språkförskola i Umeå?

Bolaget Pratbubblan Magika har bildats sommaren 2010. Bolaget planerar att bedriva förskoleverksamhet med inriktning på barn med språkstörning. Föräldrautbildning. Konsult/behandlingsverksamhet kommer att bedrivas inom deltagarnas kompetensområden.
I styrelsen sitter bland annat några logopeder bosatta i Umeå.

Omgivningskontroll

En av hjälpmedelskonsulenterna jag arbetar med har skrivit en projektrapport som Hjälpmedelsinstitutet givit ut om arbetet med att skapa ett team med specialkompetens inom området hjälpmedel för omgivningskontroll. Rapporten innehåller även fallbeskrivningar. Finns att läsa här: Hur bildar man team som arbetar med omgivningskontroll inom hjälpmedelsverksamheten? - www.hi.se

MNS och Theory of Mind

Idag tog jag del av ett muntligt referat av ett muntligt referat från en stor konferens om motorneuronsjukdomar som hållits någonstans utomlands nu i december. Jag fick höra att man i tester märkt att personer med motorneuronsjukdom (eller var det bara ALS?) har svårt med det som kallas Theory of Mind, att leva sig in i hur andra tänker. Ett av exemplen av att patienten får se en bild på en person som tittar på ett av fyra objekt. Vid experimentets start håller testledaren för bilden av människan och ber patienten tala om vilket objekt patienten själv föredrar, t ex blommor. Sedan tar testledaren bort det som skymmer människan på bilden och frågar vad människan på bilden tycker bäst om. Patienterna svarade då att människan på bilden föredrar samma sak som patienten själv föredrar. När testledaren frågar vad människan på bilden tittar på svarar patienten korrekt det som människan på bilden tittar på, vilket då inte är t ex blommor.
Ungefär så.
Och det fanns visst andra exempel också på att den neurologiska skadan gör det svårt att leva sig in i andras situation och att förstå språk på ett djupare plan.
Intressant. Autismliknande nästan. Det vore intressant att läsa/höra mer och att fundera över vilka konsekvenser det leder till för de patienter och anhöriga som drabbas.

Att vara anhörig

"Dagens program handlar om balansen mellan att offra sig och hjälpa varandra i en relation. Vad händer med relationen när den ena behöver hjälp av den andra för att klara sig, till exempel på grund av flytt eller sjukdom? Vilka roller tar vi på oss och varför? Parterapeuterna Börje Johnsson och Birgitta Lindgren ger råd i det direktsända telefonväkteriet.

Katja och Memo träffades en kväll på en Salsaklubb i Stockholm. Efter några månaders intensivt distansförhållande mellan Sverige och Mexiko kom det stora avgörandet. Om de skulle kunna leva tillsammans måste en av dem lämna sitt hemland, sin familj och kanske också sin karriär. Katja hade ett barn i Sverige och de bestämde att det var Memo som fick flytta. Han fick avbryta utbildningen till arkitekt och flytta till ett land där han inte förstod språket och behövde hjälp med vardagliga ting som att betala räkningar."
Lyssna i efterskott på Kropp och Själ, Sveriges Radio P1 den 7 december.

Interaktivitet i klassrum

Frölunda Data har ett spännande koncept med interaktivitet i klassrummet, knappar för att rösta, en whiteboardpenna som lagrar det du skriver så det blir möjligt att redigera och dela ut handouts í efterskott osv.

Manual Mind Express

Här är en skånsk relativt färsk manual till MindExpress. Jag behöver ta reda på hur man utökar symbolbasen, om t ex "korridor" saknas i brukarens vokabulär men verkar finnas i Bliss Online.

Psykeveckan i Umeå 2010

Det är en hel del neuropsykiatri på programmet i år och logoped Astrid Frylmark kör både matiné och aftonshow.

Uppföljning av ordinerade samtalsapparater

-och så en skånsk FoU-rapport om brukarnas nöjdhet med ordinerade samtalsapparater.

Utvärdering Speech Easy

FoU-rapport av skånska logopeden Eva Alenbratt om hur talflyt kan påverkas av ett specifikt hjälpmedel som förändrar den auditiva återkopplingen av det egna talet, med ändrad frekvens eller delay.

Tillgänglighet på Flygvapenmuseet

Flygvapenmuseet i Linköping delar ut pektavlor med situationsspecifik vokabulär för att besöka just det museet. Widgit-symboler (Rebus-bilder) och Bliss-symboler till de besökare som behöver, finns i entrén tillsammans med andra broschyrer. Finns även att ladda hem från deras hemsida om man vill förbereda besöket i skolan/på korttids/hemma/på dagcentret osv.

Och poängen är nu tagna.

Nu är meritlistan: Magisterexamen, A-kurs Engelska, fyra småkurser (nyisländska, sång&sångmetodik, alternativ kommunikation och klassisk retorik).
Det kommer bli fler hp framöver, inte nu men sen. Men först ska jag tillämpa det jag kommit fram till i den här uppsatsen på konkreta demo-exempel och försöka få ut den i bearbetad form på webben och i något mer sammanhang.

Uppsatsen är inskickad!

Och nästa år kommer Nobelpriset i litteratur att slås ihop med Nobelpriset i medicin.

tyda signaler spara kraft

exempel på observationer att göra (en uppsjö av mer eller mindre validerade observationsscheman finns, det här är ett hemmabygge)
OCH SJÄLVKLART INDIVIDUELLT ANPASSAD OBS OBS OBS! Använd INTE rakt av, anpassa med rätt ord för en specifik person!

Hjälp ___________spara krafter genom att skriva upp:
Samla ord och meningar som ______ ofta behöver säga. Ha det lättillgängligt.
Skriv allt ni kommer på, sedan kan ni sortera så det blir lättare att hitta. Skriv lite varje dag och fyll på mer och mer.

Skriv upp hur hon vill att olika aktiviteter ska utföras så hon slipper trötta ut sig med att förklara för nya personer. (till exempel hur hon vill ligga på kvällen, hur hon vill ha det när hon är orolig, sådant hon brukar vilja ha hjälp med akut)

Säkert förstår ni som känner henne tecken och signaler, kroppsspråk, handrörelser, ansiktsuttryck, pekningar, blinkningar… Skriv ner det och spara det så att alla som träffar ________ är uppmärksamma på samma signaler.

Jag vill………… Öppnar och stänger ögonlocken sakta
Jag vill inte…….. Liten huvudvridning
Jag orkar inte…… suck + liten huvudvridning
Dumheter, lägg av… himlar med ögonen
jag håller inte med…………………………………………………..
jag håller med…………………………………………………………..
berätta mer…………………………………………………………….
jag tycker om/bra……………………………………………………..
orolig……………………………………………………………………
missförstånd – det var inte så jag menade…………………………
Öppna /stänga dörren………………………………………………….
Tända/släcka lampa………………………………………………………
sitta /ligga…………………………………………………………………..
jag vill använda mitt samtalshjälpmedel………………………………..
prata med min assistent istället…………………………………………..
ont……………………………………………………………………………
höj/sänk………
vill vara ifred….

pektavla att laminera bakom en bokstavstavla

Innehållet i en pektavla, tänkt att vara snyggare OCH SJÄLVKLART INDIVIDUELLT ANPASSAD OBS OBS OBS! Använd INTE rakt av, anpassa med rätt ord för en specifik person! För över texten i annat program och lägg till bilder om det behövs.

Håll fram detta papper så jag kan peka.
Ställ en fråga i taget och vänta på svaret.
Försök läsa på mina läppar. Be mig ta ett ord i taget.
Om du inte förstår vad jag säger kan du hjälpa mig peka på FÖRSTA BOKSTAVEN (vänd på papperet)

SKRIV det som du berättar nu i min skrivbok

VÄNTA kan du komma tillbaks om ett tag

GISSA vad jag menar, ställ en fråga i taget.

BOKSTAV
Vänd på papperet och håll fram så kan jag peka på första bokstaven.

NÅGOT ANNAT!

RADION sätt på radion, föreslå kanaler tills jag nickar.

BÖJ BENEN
Och lägg en kudde under

RING till någon, vänd på papperet och håll fram bokstavstavlan så jag kan stava vem jag menar

UPP I SÄNGEN
Jag har glidit ner, hjälp mig upp mot huvudänden.

Hej hej student

Jag hoppas att någon av er som jag träffar idag kommer att titta in här för att hitta länkarna till kommunikationsböckerna från Göteborg och Garretts Continuum of Independence. Fortsätt längre ner bland äldre inlägg eller klicka på AFASI bland etiketterna i ordmolnet här till höger (nedanför kommentarerna).
Landstinget i Västerbotten har en del matnyttigt på sin (vår) hemsida som ni också kan titta på, t ex grundsortimentet för AKK finns på bild och vi har checklistor för vad man kan tänka på när man vill förskriva olika typer av kommunikationshjälpmedel. Och en kort introduktion til lågteknologisk AKK.
Lämna gärna en kommentar här. (Jag har granskning på kommentarerna så publiceringen är fördröjd.)

Expressiv vokabulär för en ettåring

gunga hoppa ramla-brak, gå, stå, sitta, sitt, titta, låna, leka, mysa, gosa, sova. ordna, laga, läsa, öppna, stäng, lås, hämta, torka, borsta, bita, pussa, krama

soffa kamera telefon teve film dator bil traktor båt cykel pensel penna papper bok hink sand jacka mössa vante tröja byxor tutte kudde filt säng
smörgås, ost, sked, gaffel, tallrik, mugg, välling, gröt, mjölk, vatten, saft, välling, läsk, ljus,
häst, hund, ko, lamm, anka, tupp, höna, kyckling, tiger, fisk, sparv,

nä inte hallå hej hejdå hjälp cheese ojojoj

varm/varmt, ajaj, liten, stor, mycket, mera, uppe, nere, iväg, dum, dumma,

Mamma Mu, Kråkan, Miffy, Pingu, Teletubbies, Po, Dipsy, Lala, Tinky-Winky, Lilla spöket Laban, Labolina, Timmy, Byggare bob, Wilma, Menta, Kranis, Bandis, Plugg, spika ihop, bygga väg, banga hårt, köra fort

ja må du leva
i ett hus vid skogens slut
blinka lilla stjärna
vinka vinka hejdå
pappa pappa mamma mamma (T&J Wieslander)

Det får räcka så för ikväll. Nån gång hamnar det kanske i en råbra demo-pratapparat.

Mallar för kommunikationsböcker

Ska precis börja göra en kommunikationsbok efter förra veckans seminarium. Tänker att mallen är väldigt mycket needs/wants och inte så mycket social närhet och informationsöverföring, måste göra något smart av den tanken.

Linda Burkhart PODD

Metod för att organisera dynamiska kommunikationshjälpmedel som jag borde kolla mer på vid tillfälle. http://www.lburkhart.com/podd.htm

Vokabulär

Det vore så klokt att skriva ner vad mina barn säger för att få en inspiration till vokabulär. Jag läste upp lite av vokabulären ur min uppsats för 4åringen som genast fyllde i med ord som hon tyckte saknades:
åka bob, plocka blommor, klippa gräs, plocka löv, hämta posten, köpa godis, köpa glass, äta morot, limma, pussla, pyssla, välling, havremjölk, kaffe, te, choklad, läsk och sen orkade jag inte transkribera längre.

Studiecirkel för att göra kommunikationsböcker

Vilken bra kursdag det blev idag, om kommunikationsböcker. Jag gick på det som var riktat till yrkespersoner. På eftermiddagen var det riktat till anhöriga och personer med afasi.
Hoppas de får igång studiecirkelverksamhet för att antingen skapa böcker eller träna på att använda dem.
Skulle det inte vara en alldeles fantastiskt bra idé om logopedstudenter var med som hjälpledare?

Språkbad med grafisk AKK

Jag fick höra idag att man kommit igång med AKKtiv-grupper här i Umeå också. Alltså peppningsgrupper för föräldrar till barn som behöver AKK där de förses med idéer och material för att ge sina barn en inlärning av symbolbildsanvändning som liknar andra barns språkutveckling i den mån att man får tillgång till mycket mycket mer bilder (eller talade ord) än man klarar att uttrycka själv, att föräldern är kommunikativ förebild och att barnet lär sig till vardags genom att snappa upp betydelsen och användningen i ett sammanhang.
DART har gjort ett projekt som utvärderats i en magisteruppsats i logopedi.
Här är Komigångkartor - akktiv

Vad AKK kan lära av leksaksindustrin

Jag var inte på årets Kommunikationskarneval i Göteborg men här är handouts till en av föreläsningarna (hämtad från DART).

Flickor med autism

Imorgon tisdag 12 okt sänds ett radioprogram om flickor med autism. Kropp och själ heter programmet, ligger kvar på webben en månad tror jag. Enligt webben:
"Många flickor har autism eller aspergers syndrom utan att någon inser det. Deras symtom tas inte på allvar och feltolkas. Inte ens utbildad vårdpersonal känner till hur kvinnliga autismtillstånd ter sig. Forskning och diagnoskriterier är hittills baserade på erfarenheter av pojkar. När forskaren och psykiatern Svenny Kopp jobbade på en psykiatrisk klinik mötte hon många flickor som haft problem i åratal utan att någon lyckats ställa en diagnos. När flickorna sedan fick genomgå en detaljerad psykiatrisk och psykologisk undersökning visade det sig att nära hälften hade någon form av autismtillstånd. Dagens Kropp & Själ handlar om vad som är utmärkande för flickor med autism och aspergers. Vi möter Ann som fick diagnosen först när hon fyllt trettio och som helst har ytliga kontakter och undviker att lära känna folk på djupet. Och så åker vi till Storbritannien och träffar forskaren Judith Gould som håller på att ta fram särskilda diagnoskriterier för tjejer med autismspektrumtillstånd."
Lyssna på i efterhand ska jag minsann.

Akademiska prestationer kräver snacks

eller i alla fall något som är rackarns mycket godare än de här stenhårda godisarna från Överskottsbolaget. Vilket påminner mig om att ta itu med uppsatsen och särskilt diskutera betydelsen av att ha "rackarns" med i vokabulären till sin pratapparat. Det får bli kvällens bidrag till vetenskapen.

Kommunikationsbok vid afasi

Under oktober kommer jag även få chansen att ta del av ett utvecklingsprojekt från DART i Göteborg om kommunikationsböcker vid afasi. Det är via Vuxenskolan och Afasiföreningen och de kommer att hålla till på Folkets Hus här i Umeå. Jag har provat att göra kommunikationsmaterial på lite olika sätt för personer med afasi så det ska bli väldigt intressant att se och höra. Här är länk till deras utvärdering.

AKK vid afasi

Om någon vecka föreläser jag för logopedstudenter om AKK vid afasi. Jag planerar att ta en del från den kurs med Kathryn Garrett, professor i logopedi från Pittsburgh som jag gick för några år sedan. Hennes handouts ligger generöst nog ute på hennes familjs hemsida!

Pekdator vid autism

Anja Morell skrev 1996 en projektrapport med tre fallbeskrivningar om barn med autism som tidigt fått börja använda pekdator för sin kommunikation. Jag läser den till min uppsats och rekommenderar den för andra.

Written Choice funkar

En artikel av K Garrett och Beukelman från 1995 som jämför tre stategier för partnerstödda samtal (vid afasi).

Vokabulär i dynamiska kommunikationstavlor

Mitt nya uppsatsspår handlar om innehållet i några barn och ungdomars handdatorer, för direktkommunikation (personerna har alltså svårt att prata). Det jag just ikväll letar källor till är tankar jag fått när jag läst om autism, dynamiska kommunikatiosntavlor, vokabulär och pragmatik.
Jag undrar på hur tidig utvecklingsnivå en brukare kan vara för att dra nytta av "pragmatic starters", att klara av att visa om det är en fråga hon vill ställa, om det är något hon vill berätta som har hänt tidigare osv. Det kan vara klurigt att räkna ut vad ett ettordsyttrande som ett pekande på symbolen "bil" ska tolkas som, när man inte har prosodin som ledtråd och kanske även en brukare med begränsat kroppsspråk och där det tar lååång tid att kombinera ihop fler symboler - om ens möjligt.
Jag antar att svaret handlar om metodik, antal och abstraktionsnivå på de pragmatiska startare man väljer att lägga in i vokabulären. Jag läste ett par rader i ett referat från en konferens utomlands där det beskrevs hur en modifierad version av PECS används i dynamiska kommunikationstavlor, där brukaren efter ett tag får inlagt ett antal trevliga fraser kopplade till sina meddelanden. Måste leta vidare på det, vore intressant att veta vad de väljer för fraser att börja med och vilka de tänker kan använda sig av det och hur de tränar in för att få det att funka och vad målet får interventionen är på sikt. Helt en peer-reviewed artikel men jag är mer nyfiken än kräsen.

AKK-app Proloquo2go

Visst finns en app för AKK också. Så klart. Och mer kommer vill jag lova. En intressant fråga är att om de brukare som inte har så extrema behov av specialanpassningar istället får appar, vilka idealistföretag strävar då vidare för att nå det lilla tunna segmentet på "marknaden" som består av dem som bara kan använda ett hjälpemdel om de har den här och den här inte så breda funktionen? T ex inte kan använda en I-phone av motoriska, visuella eller kognitiva skäl?
SOm Martin Ingvar pratade om på ett seminarium på ID-dagarna så går utvecklingen mot att det blir bättre, billigare och enklare för oss 90% som klarar oss oavsett och de 10% som behöver mer blir efter. Han sexempel handlade om att kunna betala räkningar på posten eller att slippa manövrera sig fram i automatiska telefonköer med tryck si och tryck så, eller att det är så fiffigt för oss som klarar det att lösa en massa ärenden på nätet. Tror det var hans exempel i alla fall.
Ska bli intressant att testa de här apparna, har bara sett dem på nätet än så länge.

Pragmatic Organization Dynamic Display (PODD) Communication Books: A Promising Practice for Individuals With Autism Spectrum Disorders -- Porter and Cafiero 18 (4): 121 -- Perspectives on Augmentative and Alternative Communication

Pragmatic Organization Dynamic Display (PODD) Communication Books: A Promising Practice for Individuals With Autism Spectrum Disorders -- Porter and Cafiero 18 (4): 121 -- Perspectives on Augmentative and Alternative Communication
Den här artikeln av Gayle Porter om kommunikationsböcker och autism borde jag läsa. Snart.

Ny inriktining

Uppsatsen blir nog inte med vuxna med förvärvad dysartri utan barn med t ex autism eller utvecklingsstörning från Barn&Ungdomshabiliteringen istället. Vi får se om jag hinner till deadline, verkar inte troligt just nu.

OCR-scanning som app

Teknikutvecklingen är på vår sida - nu finns en fungerande app som gör att man med sin mobiltelefon kan fota en text, få tecknen inscannade med Optic Charachter Recognition och sedan uppläst med svensk fullt begriplig talsyntes.
Det ska bli intressant att se hur diskussionerna kommer gå kring allmän produkt och egenansvar vs att samhället bekostar ett hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning.
För en gravt synskadad behövs nog specialfunktioner men en person med rätt bra syn men läs- och skrivsvårigheter skulle troligen klara sig bra med appen utan att behöva använda de specialutvecklade hjälpmedel som finns på marknaden.
Två app-inlägg på raken - jag hoppas få anledning till att skriva fler! Skulle gärna komma med glada nyheter om en perfekt fungerande röstförstärkar-app och en taligenkänning i mobilen som omvandlar tal till anteckningar, gärna korrekturlyssningsbart med talsyntes och så skjuts iväg med mailen/statusuppdateringen på Facebook/Blocketannonsen (som en trimmad Voice Xpress i mobilen) men det är nog för mycket begärt.

DAF Assistant for iPhone, iPod touch, and iPad on the iTunes App Store

DAF Assistant for iPhone, iPod touch, and iPad on the iTunes App Store HJälpmedel för talflyt, som app.

Afrodans och ulltovning

Jag har varit på jobbet idag och gjort lite annat än vanligt.

Okeyad

Både min handledare och min chef har okeyat min uppsatsidé. Nästa vecka börjar jag med själva studien.

Det dunkelt sagda

är det dunkelt tänkta. Om det är svårt att beskriva det man tänkt göra i ett par meningar måste man tänka lite till och skrapa bort, fila bort, hugga av. Jag är i full gång och det är roligt!

Augmentative and Alternative Communication - 4(2):66 - Summary

Jag har tillgång till artikeln av J Light! Skulle behöva en skrivare.
Informa Healthcare - Augmentative and Alternative Communication - 4(2):66 - Summary: "Interaction involving individuals using augmentative and alternative communication systems: State of the art and future directions
1988, Vol. 4, No. 2 , Pages 66-82 (doi:10.1080/07434618812331274657)"

Harta borti harta å harta bortur he

Jag har får många idéer. Men det vore intressant att först sitta med en kopia på de förprogrammerade orden och fraserna och analysera innehållet i handdatorn utifrån Light, sedan träffa brukaren och fråga vad hon/han använder för hjälpmedel i vardagskommunikationen och vilken del handdatorn har i det. Den är ju bara ett verktyg av flera möjliga. Kartläggningsstödet "Socialt nätverk" skulle kunna användas för att ta reda på vad som används med vem. Men så vill jag ju också veta hur möjligheten att själv lägga in fraser används och så ordprediktionen och skärmtangentbordet. Roligast vore att få träffa flera brukare och även varsin samtalspartner.
Osthyvel eller köttyxa, mycket måste bort.

Intervjumetodik

På kursen rekommenderades boken "Intervju som metod" av Monika Dalen (2007) angående etik och att intervjua "svaga och utsatta grupper". Nu har de stängt på helger och kvällar så det får bli en utflykt till Universitetsbiblioteket med barnen på dagtid nästa vecka.

J Light, om fyra typer av kommunikation

Jag söker något som J Light skrev på 1980-talet (i tidskriften Alternative and Augmentative Communication, 1988)som kategoriserar kommunikation på ett sätt som jag tänker att jag skulle kunna använda för att koda innehållet i brukarnas handdatorer.
Kanske kvantitativt helt enkelt. Hur många av fraserna/orden som är förinlagda som platsar inom respektive kategori.

Man kan enligt Light kategorisera kommunikation i fyra prydliga fack och fritt ur minnet tror jag att byrålådorna är
- Uttrycka behov, önskningar (det man oftast sätter i ett AKK-hjälpmedel)
- Informationsöverföring (specifikt och rätt hopplöst att förutse)
- Social närhet (där att samspela är viktigare än vad man exakt pratar om)
- Social etikett (tack till exempel)
I referatet i Beukelman&Mirenda finns en tydlig tabell som utkristalliserar vad som utmärker respektive sorts yttrande. Det borde väl kunna vara en rimlig utgångspunkt för analys av vad som finns i pratapparaterna, särskilt när jag har tillgång till kopia och kan göra räknandet i lugn och ro? Dessutom blir det inte utlämnande för brukaren. Kanske behövs några förtydligande exempel, i så fall får jag be om lov för det också.

Skrifvandet är gifvande

Nu har jag börjat, i ett icke-distraherande textdokument utan layoutfunktioner. Så kloka saker jag skrivit i marginaler och på baksidor, så dags det är att knappa ner det så att de redan tänkta tankarna får vila i skrift.

Bitte Rydemans avhandling

Bitte Rydemans avhandling som hon disputerade på i år bör jag titta på. Den ligger här på nätet, en present på 320 sidor. Tack!

Dags att hugga i

Åtta veckor kvar tills jobbet drar igång. Mycket föräldraledigt och semestrigt fram tills dess men just ikväll ska jag sätta tänderna i den där Beukelman-Mirenda-boken en timme eller så.
Klokt vore att beta av att göra bakgrund, frågeställning och metod i sommar och sätta igång med intervjuandet redan i september. Klokt, men prio ett är att njuta av barn och ledighet. Vi får väl se.

Mer om tystnad

Tystnaden från en Duktig Flicka som inte pratar för mycket på lektionerna, som räcker upp handen och inte avbryter
Tystnaden från en beundrande tjejkompis sådär i tonårs-tjugoårsåldern som skrattar på rätt ställe och ställer intresserade följdfrågor utan att någonsin ta över strålkastarljustet från Huvudpersonen
Tystnaden från den femte personen i gänget som står med i klungan och ler och tittar på den som pratar och nickar på rätt ställe men aldrig introducerar något nytt samtalsämne själv
Tystnaden som uppstår när ett barn som nyss sov öppnar ögonen
Tystnaden i en bil när det är slut på lätta saker att säga
Tystnaden i en hiss
Tystnaden när en frisör äntligen slutar prata
Till exempel.

Silence

Det jag söker angående tystnad är:
Den som använder AKK kommunicerar långsammare än andra. Några kan tala ibland eller med vissa personer eller med mycken ansträngning. Men det blir mycket tyst tid. En person som inte talar kan så klart vara delaktig i ett samtal i alla fall. Det ingår i samspelets regler att turas om - och då måste man lyssna ibland...
Så då vore det intressant att hitta något om att vara den tysta samtalspartnern, i grupp eller ett samtal med två deltagare. Särskilt bra vore det att hitta något som är tillämpbart på personer som varken talar eller är så aktiva fysiskt heller. För så klart kan man tiga tillsammans och åka skidor eller hacka lök eller what ever, men om man nästan bara kan sitta och vara nästan tyst, det vill jag ha beskrivet. Något om att vara den femte personen vid matbordet och lyssna och lysa med ögonen.
Jag ska bläddra i boken Silence och se om den har något som är i närheten av vad jag funderar över. Den verkar avhandla diverse, t ex det tysta Finland, kvinnans roll i vägbeskrivningar och performancekonstnären Laurie Anderson. Kan bli trivsam bläddring.

Language Machines

Boken är en tvärfacklig samling kapitel om olika verktyg för att skapa språk ( litteratur, film, performance, media). Någon i Stockholm har fjärrlånat den och lämnat sitt bokmärke på kapitlet om The Duplicity of the Pen.
Jag trodde att jag såg något intressant i kapitlet The Voice in the Machine men nu hittar jag det inte. Tänkte att den här boken kanske skulle beskriva på ett annat sätt skillnaden mellan att höra någon tala i ett samtal och att lyssna på något skrivet.
Mer specifikt vill jag ha en källa att hänvisa till som ur något perspektiv beskriver hur samtal med talsyntestal skiljer sig från röstsamtal i att det är
en fördröjning i att det tar längre tid att knappa ner något än att artikulera
en fördröjning i att man dessutom ska invänta talsyntesen
det är en hybrid mellan skriftspråk och samtal
det är skrift ämnat att vara prat
det är en röst utan all den mellan-raderna-information som finns i variationer i talandning, röstkvalitet, prosodi, markörer som visar avsikt och justerar yttrandets innebörd. När läsaren själv läser en text kan hen ju höra rösten inom sig så att säga, läsaren fyller i med sin fantasi och erfarenhet. Men en talsyntes om än så tydlig läser orden som om orden var det viktiga i samtalet. Som jag tänker mig krävs det en engagerad lyssnare för att lägga till den inre rösten i mottagandet av den syntetiska rösten, lyssnaren hör ju redan.

Men sånt står det inte i den här boken. Fel bok för mig.

En räd på Bibblan

Dagens skörd:
Silence - Interdisciplinary Perspectives Adam Jaworski 1997
Language Machines - technologies of literary and cultural production, Masten, Stallybrass, Vickers 1997
Baby Talk - The art of communicating with infants and toddlers, Devine (Insight Books1991)
On the pragmatics of social interaction - preliminary studies in the theory of communicative interaction, Jürgen Habermas (2001, Polity Press)Kvalitativ intervju - från vetenskapsteori till fältstudier, Anne Ryen (Liber 2004)
Handbok i kvalitativ analys, Fejes, Thornberg (Liber 2009)

Schlossers alternativa evidenshierarkier

Note to self: kolla upp. Schlosser har graderat vetenskapliga metoder som kan användas när man undersöker effekt av AKK-insatser. Det är ett svårt område att utvärdera inom eftersom det är näst intill omöjligt att matcha deltagare till stora jämförande studier och oetiskt att undanhålla utsatta personer från att utveckla sin kommunikation. Ett sätt är att använda personen som sin egen kontroll och göra multipla baseline-mätningar för att se om målbeteendet förändras när insatsen sätts in. Single subject design är den modell som han lyfter i sin evidenshierarki.

Kommunikationsbok till alla

I Lkpg har logopederna Maria Ulrici och Marie Karlsson bedrivit ett smart projekt sedan ht 2008 där personalen på en strokerehabavdelning försetts med individuellt utformade kommunikationsböcker för att kunna fungera som förebilder för nyinsjuknade personer med afasi. Man normaliserar kommunikationshjälpmedlet och försöker få in användandet i vardagssamtalen.
Ulrici har sammanställt vad två av de afasidrabbade patienterna som använt kommunikationsbok under inneliggandetiden på avdelningen samt deras respektive livskamrater har för erfarenheter av användandet under sjukhustiden och i vardagen efteråt. Hon planerar att fortsätta arbetet med att sammanställa resultatet för fler användare och det ska bli roligt att höra hur det går.

Kursträff i LKPG

Så där ja. Det var roligt och inspirerande att vara med på de andras seminarier och jag är full av idéer om vad man skulle kunna göra. Nu ska jag bara hitta på en egen studie, skriva min uppsats och presentera den den 29 oktober.

Funktionsinriktad musikterapi

Uppsatsen jag ska opponera på beskriver FMT och baseras bland annat på intervjuer med två musikterapeuter som arbetar med metoden. Upphovsmannen är musikpedagogen Lasse Hjelm som på 1970-talet arbetade med barn och ungdomar med CP-skador.
Metoden är mycket strukturerad och bygger på ett icke-verbalt samspel där läraren spelar en av de fastställda melodierna som används inom metoden (man går igenom dem i en viss fastställd ordning) och eleven svarar genom att spela på ett rytminstrument. Samspelet sker utan tal med återhållet kroppsspråk och utan instruktioner. De intervjuade musiklärarna använder inte ögonkontakt som redskap heller.
Här finns en entusiastisk intervju med Hjelm. Utdrag ur intervjun med Hjelm som länken går till:

"Så småningom utvecklade han en individuell behandling, där idag mer än 230 utbildade terapeuter använder sig av ett 30-tal musikaliska koder för att stimulera kroppens naturliga utveckling. På så vis förbättrar eller får de bukt med ett stort antal sjukdomsbilder; från födelseskador (ex CP) till läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och koncentrationsproblem (DAMP).

Genom mötet med eldsjälen Lasse Hjelm på Musikterapiinstitutet i Uppsala, där han sedan 1987 driver den 3-åriga högskolelinjen Funktionsinriktad Musikterapi och genom den praktiska upplevelsen av FMT-metoden, förstår vi det unika med metoden. Något som en teoretisk-intellektuell förklaring lätt "amputerar".

- Den stora och märkbara skillnaden mellan FMT-metodens arbetssätt och andra musikterapier är att FMT-terapeuten "spelar med" personen som behandlas istället för "att spela för". Ordet patient finns inte inom FMT, utan vi använder "adept" som betyder handledd lärjunge. Musiken är alltså inte målet utan medlet för att skapa minnesspår i hjärnan. Och trots att metoden är icke verbal så är det inte ovanligt att exempelvis en adepts outvecklade eller försenade tal får en väldig skjuts framåt under terapins gång."

Det är en stor bredd på målgruppen, Hjelms egen uppdelning:
1) förlossningsskador, muskelsjukdomar, olycksskador, hjärninfarkter, demenser samt viss äldrevård
2) begåvningshandikapp, beteendestörningar, autism och liknande tillstånd, viss psykiatrisk vård
3) DAMP(ADHD/ADD, dyslexi/dyskalkuli, talsvårigheter, koncentrationsproblem, Asbergers syndrom, vissa psykiatriska problem, fibromyalgi/stressyndrom
4) självvald FMT-behandling, kroppsbalansering, friskvård

Alltså en stor tänkbar kundkrets och människor med vitt skilda behov, människor vars svårigheter är svåra att hitta en quick-fix till och där det inte är lätt att veta vad man ska hitta på. Ack så viktigt då att det man gör är verksamt.

Terapeuterna utbildas på Musikterapiinstitutet i Uppsala och på Musikhögskolan Ingesund i Arvika. Uppsatsförfattaren har sökt evidens och hittade inga vetenskapliga artiklar om FMT-metoden och hon beskriver att det är svårt att hitta vetenskapligt stöd för musikterapi över huvud taget. Det finns många sorters metoder och det är svårt att jämföra resultatet dem emellan. Många artiklar innehåller snarast teoretiska argument för varför musikterapi fungerar istället för att visa stöd för det i till exempel fallbeskrivningar.
Terapeuterna hon intervjuat tycker så klart att det är en bra metod och i uppsatsen beskrivs hur de arbetar mer konkret. Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan kanske få del av den via Elisabet Wiklund som har det administrativa ansvaret för kursen "Alternativ kommunikation, utredning, intervention och utvärdering, avancerad nivå, 7,5 hp" (kursen ges vt 2010 vid institutionen HU, Linköpings Universitet)

Mod, engagemang, drömmar

Janice Light (1997). "Communication as the essence of human life": Reflections on communicative competence. Augmentative and Alternative Communication, 13(2), 61-70.

Att bygga kommunikativ kompetens
kräver en vision av hur det skulle kunna vara
och modet och engagemanget att förverkliga den drömmen

Socialt Nätverk

Kartläggningsredskapet Socialt Nätverk med observationsschema och manual finns att ladda ner från SPSM.

De andras uppsatser, nu lästa

Nu har jag inte bara ögnat igenom utan även läst sex uppsatser inom vitt skilda områden:
Individuellt utformad kommunikationsbok som samtalshjälpmedel vid afasi
Kartläggning med metoden Socialt Nätverk, gällande en person med autism och hennes omgivning och deras kommunikation
En jämförelse mellan metoden Socialt Nätverk och WHO:s termer i ICF
Beskrivning av en viss typ av musikterapi riktad till personer med kommunikationssvårigheter
En litteraturgenomgång av evidensen för metoden Talking Mats
En beskrivning av hur personer med kommunikationssvårigheter (som använder AKK) har det på arbetsmarknaden, baserat på publicerad forskning.
(De har andra titlar än min beskrivning)

På måndag ska uppsatserna presenteras i Linköping och jag kommer att vara där.

Musikterapi

Jag har blivit tilldelad att opponera på en uppsats om musikterapi, vilket är väldans långt från vad jag sysslar med på jobbet. Det ska bli intressant att sätta sig in i.

De andras uppsatser

Nu har jag ögnat igenom de sex tidigast inskickade uppsatserna och jag är imponerad. Det ska bli roligt att försöka avgränsa mina idéer till en lagom stor uppsats. Om två veckor är det dags att träffas igen och någon gång under höstterminen hoppas jag ha en egen uppsats att presentera.

Hönan och ägget

Länkar till ett inlägg i Talkie Walkie om språkstörning och samförekomst av andra svårigheter.

Språkstörning och epilepsi

I Logopednytt nr4 2010 refereras till forskning från Göteborg som undersöker epilepsi och språkstörning. (Min sammanfattning är mer summarisk.)
Epileptisk aktivitet i hjärnan kan störa språkutvecklingen hos barn. De har jämfört tre grupper: barn med känd epilepsi, barn med kända avvikelser i tal och språk barn med tal- och språkavvikelser som har känd epileptisk aktivitet i sömnen.
En slutsats är att fler barn med språkstörning bör undersökas med EEG för att få en förklaring till de bakomliggande mekanismerna. I vissa fall kan medicinsk behandling övervägas för att bryta epileptisk aktivitet i hjärnan och på så sätt mildra effekterna på barnets språkutveckling. Barn med epilepsi har svårare att uttrycka sig än jämnåriga barn men en god språkförståelse.
Avhandlingens titel: Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity av Gunilla Rejnö-Habte Selassie.

Kommunikationskarnevalen 2010

Det vore inspirerande att åka. Kommunikationskarnevalen

Beukelman Mirenda

Så där ja, nu har jag lånat en bok från litteraturlistan till kursen. Beukelman och Mirenda, en drygt 600 sidor fet rackare - på TVÅ VECKORS lån. Jag är egentligen föräldraledig = föräldraupptagen så det blir mest en aptitretare.

Dyslexi-intervju i P1 nu

Vuxen man som efter fyrtio år börjar lära sig läsa och skriva. Vuxen analfabet som lär sig skriva i Sverige. Intressant. Tendens har en serie nu, "Utan det skrivna ordet". Ligger kvar en månad på webben.

Skrivstöd i chatt?

Funkar det att använda ordprediktion, rättstavningsprogram och talsyntes på ett smidigt sätt till annat än traditionella "skrivuppgifter"? Hur blir det på Facebook, Apberget och liknande där man vill att det ska gå fort men bli rätt fast skrift används på ett annat sätt än i uppsatsskrivande? Är det någon med läs- och skrivsvårigheter som använder verktygen så på riktigt? Funkar det så pass tillförlitligt att det blir en hjälp?

Att se känslor

"Fredag 05 mars 2010 05:50 (Karin Gyllenklev, Sveriges Radio P1)
Det har visat sig att människor med Parkinsons sjukdom inte har lika lätt för att läsa av andra personers känslor. I varje fall om man får lita på den meta-analys som publicerades i Neuropsychology i veckan. I meta-analysen som gjordes på närmare trettonhundra personer, visade det sig att människor med Parkinson har svårare för att läsa av andras känslor genom att titta på ansiktsuttryck eller lyssna på nyanser i rösten. Att inte kunna läsa av känslor lika bra, kan vara en av anledningarna till att många med sjukdomen känner sig obekväma i sociala situationer, menar forskarna. Varje år drabbas 15 000-20 000 personer i Sverige av Parkinson.

Referens:
Gray, M, H, et al. A Meta-Analysis of Performance on Emotion Recognition Tasks in Parkinson's Disease. Neuropsychology, American Psychological Association. 2010, Vol. 24, No. 2, DOI: 10.1037/a0018104

Nöjesläsning

Jag har föräldraledigt och behöver inte plugga förrän i höst om jag inte vill. Ur dagens bokskörd från vanliga stadsbiblioteket:
Barnets kroppsspråk, Emma Howard
Djurens språk, Per Jensen
Stress i djurvärlden, Per Jensen
Inga direkta paralleller till mitt professionella liv men nu är jag ju ledig. Optimalt vore att få oväntade insikter om naturliga signaler eller i alla fall ett par anekdoter att baka in i framtida föreläsningar (eller fikarumssamtal).

Pragmatik vs språkförståelse

Och nu en bok om pragmatiska svårigheter riktad till icke-kliniska lingvister, för att de genom att lära sig om avvikande pragmatik ska förstå "normal" pragmatik bättre. Det som stör mig hittills är att jag tycker en del av exemplen belyser bristande språkförståelse snarare än bristande pragmatik, det är inte lätt att svara rätt om man inte förstår frågan. Eller så menar det att sådant också är pragmatik. Pragmatic Impairment, Michael Perkins, Cambridge 2007.

Grice maximer

ska jag återkomma om.

Why we talk

Nu tänker jag bläddra i en bok av en fransk professor inom kognitionsvetenskap, datorstödd inlärning, kommunikation och språkens utveckling. Fint omslag dessutom.
"Communication as used by other species neither relies on open digital systems nor functions in narrative mode." (Kapitel 4.2 sida 82)

Uppsatsen

Så här tänkte jag om uppsatsen förut.

Skratt och fasta uttryck

Intressantast från Lindholms artikel: kanske är det bara personer med störningar i språket (demens, afasi mm) som använder skratt som en strategi när de inte finner ord. Kanske gör "normaltalare" inte så. Hon gör detaljerade samtalsanalyser som pekar på att samtalspartnern använder andra regler med den demente samtalspartnern, t ex tolkar vårdaren det mesta den demente säger som tecken på att denne är dement även om samma repliker i samma situation skulle vara ok för en normaltalare. Hon skriver om att rädda ansiktet på olika sätt och om att avstå från att instämma i ett skratt genom att gå vidare och välja att inte ta den passningen. Hon skriver om hur tjatigt det kan vara att höra samma roliga historia och förväntas skratta åt den fast man hört den förut och förut.
Google Översätt I den här artikeln skriver hon i samma ämne på engelska, publicerad i Communication & Medicine vol 5 no1 2008 och här har hon ett kapitel i en bok. Boken finns på UB.

Demens och språk

Läser en perfekt finsk artikel om samtalsanalys. Situationen som analyseras är samtal mellan dementa och personal när de spelar Bingospel och när de spelar ett ordspråksspel. Camilla Lindholm heter författarinnan, publicerad i Språk och interaktion 1 2008. Användbar inledningsdel om Schegloff och Goodwin och andra kändisar inom området. En bra förklaring till varför samtalsanalys är ett bra sätt att studera avvikande kommunikation, vilka avsteg från reglerna för CA hon tycker man behöver göra, klokt om demens och språk, och en liten referensöversikt över CA-studier på afasi och på demens. Ska kopiera delar av den och leta efter hennes större rapport. Boken avslutas med en bra transkriptionsnyckel som kanske kan vara användbar om man vill göra samtalsanalys.

Pragmatik

Jag har varit på universitetsbiblioteket idag, skaffat lånekort och plockat med mig åtta slumpvalda lingvistikböcker ur deras godisförråd av kunskapslitteratur. Kanske kan pragmatikens regler vara en förklaring till att det är så svårt att använda GAKK?

Att tala med sig själv

Lite udda kanske att skapa en blogg för att resonera med sig själv. Men håll ut, återkom, tids nog kommer detta bli en fantastisk plats.

ICF

Jag kunde knappt tro mina öron när jag hörde glädjen i min röst när jag upptäckte ett exemplar av ICF på kollegans skrivbord och bad att få låna hem den. Måste passa på att bläddra i den innan ilet går över.

Skillnader att ta hänsyn till

Det sägs så fint i kursplanen något i stil med att man ska ha kännedom om hur faktorer som skillnader i kön, ålder och kultur påverkar xx.
Jag kan inte låta bli att tänka att den ytliga versionen av det resonemanget handlar om att bekräfta fördomar. Ett exempel som gavs vid en av föreläsningarna var att när man arbetar med vissa invandrarfamiljer kan det hända att man måste ha en manlig familjeföreträdare närvarande när man tar beslut om en åtgärd runt en person. Min första tanke var att jag inte tycker det är självklart att glida med i det traditionella beteendet. Men så tänkte jag igen och kom på att jag hoppas att jag alltid, oavsett efternamn på brukaren, brukar erbjuda dem att fundera på saken om det är praktiskt genomförbart. Att det främmande beteendet kanske varken är så tokigt eller främmande. För jag hoppas att oavsett kulturell tillhörighet så skulle jag ifall någon sa till mig att det här kan vi inte bestämma rakt upp och ner just nu, kan vi träffas igen och prata om det när fler av de berörda kan vara med? då skulle jag gå med på det eftersom grunden till en framgångsrik insats vilar på att omgivningen är engagerad och med på noterna.
Jag vet att kvinnor och män får olika bemötande i vården och att hög- och lågutbildade får olika bemötande osv så perspektivet är inte oviktigt. Men knepigt gränsande till fördomsfullhet om det blir fel.

Frågeställning

På söndag är det deadline för uppsatsförslag och jag är så nära att knappa in det redan nu. Finslipa eller smida medan hjärnan är varm? det är frågan.

Till allmänhetens tjänst

Det här har jag skrivit på jobbets hemsida. Till dig som träffar personer som har svårt att tala. Inte på något sätt heltäckande men i alla fall något.

Låneböcker

Den här boken är som en grundbok i mitt ämne. Vi har en äldre upplaga på jobbet. Jag måste skaffa ett nytt lånekort till universitetsbiblioteket, sju år sen sist.

40 miljoner

Umeå universitet har fått en jättedonation till forskning om neurologiska sjukdomar. Åh.

Sobert

Måste det vara så grällt? Kan det inte vara tydligt och överskådligt ändå? Om jag var tvungen att ta omvägen via ett samtalshjälpmedel skulle jag vilja att det matchade mig. (bilden är "Frasse" inlagt i Mind Express).
Men det kan ju också vara så att användaren vill ha det så här, det är glatt och piggt.

Talk Boards

Bitte Rydeman skriver om en forskare som intresserat sig för nyttan med färdiga fraser, honom måste jag kolla upp, verkar relevant.

Färdiga fraser

Kollegan Bitte Rydeman har skrivit en bakgrund på svenska om användningen av färdiga fraser i kommunikationshjälpmedel. Kan nog bli en bra start, roligt med många bildexempel så man förstår uppläggen. Senare får jag komplettera med tyngre vetenskapliga artiklar på engelska, kanske finns det bra referenser att utgå från hos henne.
REFLEKTION EFTERÅT: Ja. Den var bra. Den får jag återkomma till.

Ordprediktion

Jag tänker titta på hur personer med förvärvad skada som fortfarande kan skriva använder handdator med skärmtangentbord, ordprediktion, i förhand inlagda fraser som användaren själv lagt in (enbart bokstäver inmatat från handdatorn) och i förhand inlagda ord och fraser som lagts in av någon annan i samarbete med personen (både bild och bokstäver, från en annan dator).
Söker något om ordprediktion, hittar annat som intresserar mig istället. Som den här kandidatuppsatsen i psykologi om huruvida en grupp vuxna med dyslexi har nytta av olika läs- och skrivhjälpmedel.

Social validitet

Hur funkar det i verkligheten? Kommer det till nytta? På kursen pratades det om Schlosser, jag måste kolla upp hur man kan använda "social validering" för att ta reda på om ett kommunikationshjälpmedel kommer till nytta för en person i hennes verkliga omgivning. Att det är det som är det intressanta känns självklart när man väl kommer på tanken. Men hur mäter man det?

Dagens föreläsning

Föreläste för logopedstudenter på universitetet idag. Om jag hade kommit på det här med bloggen tidigare hade kanske mina föreläsningsidéer stått här.
Men nu är nu, nu börjar vi.